  Configuration HOWTO
  By Guido Gonzato, guido@ibogfs.cineca.it. Svensk
  versttning: Linus kerlund, uxm165t@tninet.se
  v1.2.2, 10 April 1998. Svensk versttning: 1 juni 1998.

  Denna HOWTO siktar in sig p att gra fininstllningen av din nyligen
  installerade Linux-burk snabbare och enklare. Hr hittar du en upp-
  sttning instllningar fr de vanligaste applikationerna, s att du
  kan brja arbeta med ett anvndbart system.
  ______________________________________________________________________

  Innehllsfrteckning


  1. Inledning

     1.1 Varfr denna HOWTO
     1.2 Vad vi kommer att konfigurera
     1.3 versttarens anmrkningar

  2. Generell systemkonfigurering

     2.1 Tangentbord
     2.2 Saker som har att gra med krnan
     2.3 (TT
     2.4 Hrddiskprestanda
     2.5 Zip-drive i parallellporten
     2.6 Enhets-drivrutiner (Device drivers)
     2.7 Uppstartsmeddelanden
     2.8 Vrdmaskinens namn (Hostname)
     2.9 Musen
     2.10 Monteringsplatser
     2.11 (TT
        2.11.1 Skerhetstips
     2.12 Skrivarkonfigurering

  3. Programkonfigurering

     3.1 (TT
     3.2 (TT
     3.3 (TT
     3.4 (TT
     3.5 (TT
     3.6 (TT
     3.7 (TT
     3.8 TeX med vnner
     3.9 PPP
     3.10 POP-klient
     3.11 X-Window-systemet
     3.12 Fortran
     3.13 Anvndarens instllningar
     3.14 Uppgradera

  4. Slutet

     4.1 Upphovsrtt
     4.2 Lsarrespons
     4.3 Tillknnagivanden


  ______________________________________________________________________

  1.  Inledning



  1.1.  Varfr denna HOWTO


  Jag har installerat Linux p mnga PCr och lagt mrke till att de
  aktuella distributionerna r jttebra, men, irriterande nog, saknar
  vissa grund-lggande instllningar. De flesta applikationer kan
  startas direkt efter installeringen, men vissa ej. Vidare har jag lagt
  mrke till att vissa frgor dyker upp p c.o.l.setup om och om igen.

  Fr att frska gra ngot t denna situation, och fr att ha en
  pminnelse, nr jag ska utfra nya installeringar, s skrev jag denna
  gr-si-och-gr-s-lista, som jag sedan utvidgade till denna HOWTO. Hr
  hittar du en handfull konfigurations-exempel fr de vanligaste
  applikationerna, programmen och tjnsterna, vilka br spara dig en hel
  del tid och arbete.

  Ngra av exemplen som beskrivs i den hr HOWTOn r till viss del
  distributions-beroende. Jag har bara tillgng till Red Hat- och
  Caldera OpenLinux-maskiner, s se inte mina tips som guds ord om du
  anvnder Slackware, Debian eller andra distributioner. Hur som helst,
  att lsa dokumentation och HOWTOn lnar sig alltid, s jag rder dig
  att gra det i alla fall.


  1.2.  Vad vi kommer att konfigurera


  Det finns ndlsa exempel p hrdvarukombinationer till PC, men enligt
  min erfarenhet r en ganska vanlig: en PC, utrustad med en stor
  hrddisk, vilken r uppdelad i tre partitioner (en fr DOS/Windows, en
  fr Linux och en fr "swap"), ljudkort, modem, CD-ROM-spelare,
  skrivare och mus. En Zip-drive i parallellporten brjar ocks bli
  vldigt vanligt.

  Det r denna hrdvara jag kommer frutstta att du vill konfigurera,
  men det r enkelt att tillmpa de fljande tipsen p andra
  kombinationer.  Det frutstts, implicit, att du r root nr du
  editerar/fixar/"hackar".

  Och nu r det dags att rulla upp rmarna, pojkar.


  1.3.  versttarens anmrkningar

  Uppdaterade dokumentet 13/11-98, genom att byta ut versttningen av
  "permissions" till "rttigheter", istllet fr det smre "tilltelser"



  2.  Generell systemkonfigurering



  2.1.  Tangentbord


  Frst av allt s gr vi igenom hur du ska konfigurera tangentbordet.
  Om du har missat det hr steget under installeringen, eller om du har
  bytt ut tangentbordet, s mste du:


    vlja en passande "key table" frn /usr/lib/kbc/keytables; t.ex.
     it.map, om du har ett italienskt tangentbord;

    editera filen /etc/sysconfig/keyboard, s att det str:
     KEYTABLE="/usr/lib/kbd/keytables/it.map";
    fr att stlla in tangent-repetition och -frdrjning fr du lgga
     till den hr raden till /etc/rc.d/rc.sysinit eller, om du har
     Caldera, /etc/rc.d/rc.boot:



       /sbin/kbdrate -s -r 16 -d 500  # eller vad du nu vill ha





  Nsta gng du startar upp datorn kommer tangentbordet fungera bra. Fr
  att ladda din nya "key table", utan att behva starta om datorn kan du
  cd-a till /etc/rc.d/init.d och kra kommandot ./keytable start.


  2.2.  Saker som har att gra med krnan


  Enligt min sikt r nsta steg att bygga en krna som passar ditt
  system. Det r vldigt enkelt, men i alla fall, ls README-filen i
  /usr/src/linux/ eller Kernel-HOWTOn. Tips:


    tnk noga ver dina behov. Att vlja en krn-konfiguration,
     "patcha" den och kompilera den en gng fr alla, r mycket mer
     produktivtn att omkonfigurera och kompilera om den varje mnad;
     det hr stmmer extra bra om din Linux-burk r en server. Glm inte
     att ta med std fr all hrdvara det r troligt att du kommer att
     lgga till i framtiden (t.ex. SCSI, Zip, ntverkskort osv.);

    om din PC r uppbyggd kring en Cyrix-processor, lgg till de rtta
     "patcharna" fr att ka prestandan. Information finns p
     <http://www.linuxhq.com/patch/20-p0591.html>  ;

    de som har brbara datorer kommer att vilja frbttra LCD-skrmens
     lsbarhet, genom att lgga till "Noblink-patchen". Senaste
     versionen heter noblink-X.X.tar.gz och finns tillgnglig p
     <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/kernel/patches/console>  .
     Installera paketet och lgg sedan till fljande rad till din
     /etc/profile:



       /usr/local/bin/cursor bgreen  # eller ngon annan frg





    mer fr de som anvnder brbara datorer: om du planerar att anvnda
     ett PCMCIA-fax/modem, kompilera inte in seriellt std (serial
     support) som en modul; kompilera in det i sjlv krnan, annars
     kommer inte ditt PCMCIA-modem att fungera;

    kom ihg att Linux inte kommer se ditt ljudkort, om du inte stller
     in det ordentligt. I de flesta fall r det ltt, men kom ihg att
     kompilera in alla alternativen (glm inte /dev/dsp och /dev/sound);

    om du fr sdana dr otrevliga meddelanden frn modprobe, vilka
     indikerar att vissa moduler inte kan hittas, s innebr det att din
     /etc/conf.modules behver stllas om. Om du inte anvnder ipx- och
     appletalk-modulerna s kan du lgga till fljande rader:


  alias net-pf-4 off
  alias net-pf-5 off





    Fr att spara tid, nsta gng du ska konfigurera om och kompilera
     om din krna, s r det en bra id att spara konfigurationen i en
     fil och spara den p ett skert stlle.



  2.3.  sendmail -lsning


  P vissa system lser sendmail maskinen d den startas upp. Ett snabbt
  stt att fixa det: se till s att /etc/hosts innehller en rad som ser
  ut s hr:



       127.0.0.1 localhost




  Se ocks avsnittet ``Vrdmaskinens namn (hostname)''.


  2.4.  Hrddiskprestanda


  Din hrddisks prestanda kan frbttras en hel del genom att p ett
  frsiktigt stt anvnda hdparm(8). Om din Linux-distribution inte
  innehller det, s kan du hitta det p
  <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/hardware> , leta efter en fil
  som heter hdparm-X.Y.tar.gz.

  Jag kan inte ge dig ett allmnt recept eftersom mnga detaljer beror
  p din hrddisk och dess "controller". Eftersom det finns en risk att
  du "grillar" ditt filsystem s rder jag dig att lsa man-sidan
  noggrant, innan du testar vissa mjligheter. Det allra enklaste du kan
  gra r att lgga till fljande rad till /etc/rc.d/rc.sysinit:



       /sbin/hdparm -c1 /dev/hda  # frsta IDE-disken




  vilket slr p (E)IDE 32-bitars in/ut-std. Angende "-m"-parametern,
  det hr r vad programmeraren bakom hdparm, Mark Lord, skrev i ett e-
  brev till mig:


       (...) om ditt system anvnder komponenter frn de senaste
       ren, s kommer det fungera bra. r de ldre n s, s *kan*
       problem uppst (ej troligt). De riktigt buggiga kretsarna
       var CMD0646 och RZ1000, vilka anvndes i *stor* utstrckning
       p 486- och (tidiga) 586- moderkort, fr 2-3 r sedan.




  2.5.  Zip-drive i parallellporten


  Fr att anvnda parallellports-versionen av Zip-drive s kan du
  anvnda den standardiserade drivrutinen som kommer med aktuella
  (2.x.x) krnor. Under krn-konfigureringen, se till att SCSI-std och
  SCSI-disk- std finns pslagna (antingen i krnan, eller som moduler).
  Kom ihg att det kan bli konflikter mellan skrivaren och Zip-driven p
  samma parallell-port.

  Zip-diskar sljs frformatterade, med partitionen /dev/sda4. Fr att
  f Zippen att fungera, r allt du behver skriva



       #~ chmod 666 /dev/sda4  # alla kan komma t Zip-driven
       #~ insmod ppa




  och Zippen kan bli monterad som vanligt (det r bst att du lgger
  till den sista raden i /etc/rc.d/rc.sysinit). Du kan ocks komma t
  Zip- driven via mtools, genom att lgga till fljande rad i din
  /etc/mtools.conf:



       drive z: file="/dev/sda4" exclusive




  Det finns dock en bttre ppa-drivrutin n den vanliga: ta en titt p
    <http://www.torque.net/~campbell> .


  2.6.  Enhets-drivrutiner (Device drivers)


  Enheterna i /dev (eller rttare sagt, lnkarna till de faktiska
  enhets- drivrutinerna) kanske inte finns. Se efter vilka enheter din
  mus, ditt modem och din CD-ROM-spelare motsvarar, och gr sedan
  fljande:



       ~# cd /dev
       /dev# ln -s /dev/cua0 mouse
       /dev# ln -s /dev/cua1 modem
       /dev# ln -s /dev/hdb cdrom




  och, om du vill, gr en chmod 666 p dessa enheter (inte lnkarna,
  utan de faktiska enheterna!) fr att gra dem fullt tkomliga fr alla
  anvndare. Tips: p vissa brbara datorer r mus-enheten /dev/psaux:
  tnk p det nr du konfigurerar X11.

  Vidare kommer du vilja gra floppy-driven tillgnglig fr andra
  anvndare n root, med chmod 666 /dev/fd*. Det hr orsakar vissa
  skerhetsproblem, om vilka jag inte knner till detaljerna.
  Kommentarer r vlkomna.


  2.7.  Uppstartsmeddelanden


  Om du vill skrddary dina uppstartsmeddelanden, s titta efter om din
  /etc/rc.d/rc.local skriver ver /etc/issue och /etc/motd. Om de gr
  det, starta din editor och kr igng.


  2.8.  Vrdmaskinens namn (Hostname)


  Att ge kommandot hostname new_host_name rcker inte riktigt till. Fr
  att undvika den fruktade sendmail-lsningen, utfr dessa steg:


    editera /etc/sysconfig/network och byt ut "hostname" dr (t.ex.
     new_host_name.localdomain);

    editera /etc/HOSTNAME p motsvarande stt;

    lgg till det nya namnet p vrd-maskinen i /etc/hosts:



       127.0.0.1       localhost  new_host_name.localdomain







  2.9.  Musen


  gpms mus-std r anvndbart fr att klippa och klistra i tty-lge, och
  fr att anvnda musen i vissa applikationer. Se efter s att du har en
  fil som heter /etc/sysconfig/mouse, vilken innehller:



       MOUSETYPE="Microsoft"
       XEMU3=yes




  Vidare mste du ha en fil som heter /etc/rc.d/init.d/gpm. Du mste
  naturligtvis se till s att instllningarna r de rtta fr din
  mustyp.  Tips: p vissa brbara datorer r mustypen, MOUSETYPE,
  "PS/2".

  Under Caldera r allt du behver gra att lgga till den hr raden
  till /etc/rc.d/rc.boot:



       /usr/bin/gpm








  2.10.  Monteringsplatser


  Det r praktiskt att ha monteringsplatser fr floppyn och andra
  enheter.  T.ex. s kan du gra fljande:



       ~# cd /mnt
       /# mkdir a: ; mkdir floppy ; mkdir cdrom ; mkdir win ; mkdir zip




  Detta skapar monteringsplatser fr en MS-DOS-floppy, en ext2-floppy,
  CD-ROMen, en DOS-partition och Zip-driven i parallell-porten.

  Modifiera nu /etc/fstab, genom att lgga till fljande rader:



       /dev/fd0        /mnt/a:         msdos           user,noauto 0 1
       /dev/fd0        /mnt/floppy     ext2            user,noauto 0 1
       /dev/cdrom      /mnt/cdrom      iso9660         ro,user,noauto 0 1
       /dev/sda4       /mnt/zip        vfat            user,noauto 0 1
       /dev/hda1       /mnt/win        vfat            user,noauto 0 1




  Du mste givetvis ange de korrekta enheterna i varje rad. Fr att
  kunna komma t fat32-partitioner, s mste du "patcha" din krna,
  patch och information hittar du p
  <http://bmrc.berkeley.edu/people/chaffee/fat32.html> .


  2.11.  lilo  (8) och LOADLIN


  Mnga kr bde Linux och DOS/Windows p sina PCr, och vill d datorn
  startas upp kunna vlja vilket operativ-system som skall startas. Lt
  oss frutstta att /dev/hda1 innehller DOS/Windows och att /dev/hda2
  innehller Linux.

  Gr fljande:



       ~# fdisk
       Using /dev/hda as default device!

       Command (m for help):a
       Partition number (1-4): 2

       Command (m for help):w
       ~#




  Det hr gr Linux-partitionen mjlig att starta upp ifrn (bootable);
  detta steg ska utfras av activate, d Lilos QuickInst krs, men det
  fungerar inte med min Red Hat.

  Skriv in fljande grundlggande /etc/lilo.conf-fil:

       boot = /dev/hda2
       compact
       delay = 50
       # message = /boot/bootmesg.txt  # skriv ditt eget
       root = current
       image = /boot/vmlinuz  # startar Linux som standard, eftersom det r frst
         label = linux
       other = /dev/hda1
         table = /dev/hda
         label = dos




  Kr nu /sbin/lilo och du r klar. Eftersom lilo r en s viktig del av
  installeringen, s rekommenderar jag dig starkt att frst lsa
  dokumentationen i alla fall.

  Fr att starta upp Linux frn DOS/Windows, utan att "resetta", s kan
  du stoppa LOADLIN.EXE i en katalog (i DOS-partitionen!), som finns i
  DOS- skvgen. Kopiera sedan krnan till, sg C:\DOS\VMLINUZ.
  Fljande .BAT- fil kommer starta upp Linux:



       rem   linux.bat
       smartdrv /C
       loadlin c:\dos\vmlinuz root=/dev/hda2 r




  Om du anvnder Windows 95, s stt egenskaperna fr den hr .BAT-filen
  s att den startas i MS-DOS-lge.


  2.11.1.  Skerhetstips


  Att ta en skerhetskopia av din MBR, innan du installerar Linux, kan
  rdda dig frn en massa besvr. Anvnd restorrb (vilket kommer med
  FIPS- paketet) innan installeringen, eller s kan du anvnda Linux
  rddnings- diskett (rescue-floppy) och ge kommandot:



       rescue:~# dd if=/dev/hda of=MBR bs=512 count=1




  och gr sedan tminstone tv kopior av MBR-filen, vilka du sparar p
  floppy-diskar. Om olyckan skulle vara framme, kommer du kunna ter-
  stlla din gamla MBR, genom att skriva:



       rescue:~# dd if=/mnt/MBR of=/dev/hda bs=446 count=1




  frutsatt att en floppy-disk, vilken innehller MBR, r monterad p
  /mnt. Alternativet r att anvnda en DOS-rddnings-diskett och kra
  FDISK /MBR

  2.12.  Skrivarkonfigurering


  Red Hat och Caldera har ett trevligt konfigureringsverktyg, printtool.
  Fr dig som inte anvnder ngon av dessa distributioner fljer den
  manuella konfigureringen.

  Lt oss frutstta att du har en icke-PostScript-skrivare, som du vill
  anvnda till att skriva ut ren text (t.ex. filer med C-kod) och
  PostScript-filer via Ghostscript, vilket jag frutstter att du redan
  har installerat.

  Att konfigurera skrivaren innehller fljande steg:


    ta reda p vilken parallell-enhet skrivaren r p: prva med



       ~# echo "hello, world" > /dev/lp0
       ~# echo "hello, world" > /dev/lp1





  och anteckna vilken som fungerar.

    skapa tv "spool"-kataloger:



       ~# cd /var/spool/lpd
       /var/spool/lpd/# mkdir raw ; mkdir postscript





    om din skrivare visar prov p "trappstegs-effekten" (de flesta
     blck- strleskrivare gr det) s behver du ett filter. Prva att
     skriva ut tv rader med



       ~# echo "frsta raden" > /dev/lp1 ; echo "andra raden" > /dev/lp1





  Om utdatan ser ut s hr:



       frsta raden
                 andra raden





  s spara detta skalprogram som /var/spool/lpd/raw/filter:



  #!/bin/sh
  # Det hr filtret gr processen kort med "trappstegs-effekten"
  awk '{print $0, "\r"}'





  och gr den krbar med chmod 755 /var/spool/lpd/raw/filter.

    skapa ett filter fr PostScript-emulering. Spara fljande filter
     som var/spool/lpd/postscript/filter:



       #!/bin/sh

       DEVICE=djet500
       RESOLUTION=300x300
       PAPERSIZE=a4
       SENDEOF=

       nenscript -TUS -ZB -p- |
       if [ "$DEVICE" = "PostScript" ]; then
               cat -
       else
               gs -q -sDEVICE=$DEVICE \
                       -r$RESOLUTION \
                       -sPAPERSIZE=$PAPERSIZE \
                       -dNOPAUSE \
                       -dSAFER \
                       -sOutputFile=- -
       fi

       if [ "$SENDEOF" != "" ]; then
               printf "\004"
       fi





  (i det hr exemplet frutstts att du har en HP DeskJet. Modifiera det
  s att det passar din skrivare.)

    slutligen, lgg till fljande saker till /etc/printcap:



       # /etc/printcap
       lp|ps|PS|PostScript|djps:\
               :sd=/var/spool/lpd/postscript:\
               :mx#0:\
               :lp=/dev/lp1:\
               :if=/var/spool/lpd/postscript/filter:\
               :sh:
       raw:\
               :sd=/var/spool/lpd/raw:\
               :mx#0:\
               :lp=/dev/lp1:\
               :if=/var/spool/lpd/raw/filter:\
               :sh:




  Fr mera komplicerade och ovanliga skrivarinstllningar, ta en titt p
  Printing-HOWTO.

  Om du anvnder printtool s ska du vara medveten om att GSDEVICE, som
  vljs av printtool, kommer fungera, men att det inte ndvndigtvis r
  det bsta fr din skrivare. Du br tnka ver om du inte borde fippla
  lite med filen postscript.cfg. Jag ndrade t.ex. GSDEVICE frn cdj500
  till djet500, och nu skriver den ut mycket snabbare.


  3.  Programkonfigurering


  Vi ska ta en titt p fljande konfigureringsfiler: /etc/profile
  /etc/bashrc .bashrc .bash_profile .inputrc .less .lessrc .xinitrc
  .fvwmrc .fvwm2rc95 .Xmodmap .Xdefaults .jedrc .abbrevs.sl .joerc
  .emacs . Lgg inte till ngra anvndare frrn du har konfigurerat
  frdigt ditt system; du ska stoppa in punktfilerna i /etc/skel.


  3.1.  bash (1)


  Fljande huvudfiler skall modifieras, fr att skrddarsy bash
  beteende:


    /etc/bashrc innehller alla systemvida alias och funktioner;

    /etc/profile innehller systemvida miljprylar och startprogram;

    $HOME/.bashrc innehller anvndarens alias och funktioner;

    $HOME/.bash_profile innehller anvndarens milj-prylar och start-
     program;

    $HOME/.inputrc innehller tangentbindningar och andra smsaker.

  Exempel p dessa filer visas nedan. Frst och frmst: /etc/profile.
  Den anvnds fr att stlla in en hel del egenskaper hos din Linux-
  burk, som du kommer se i de fljande avsnitten.

























  ______________________________________________________________________
  # /etc/profile

  # Systemvida miljer och startprogram
  # Funktioner och alias ska finnas i /etc/bashrc

  # Den hr filen stller in det fljande:
  #
  #   o skvg
  #   o prompter
  #   o ngra miljvariabler
  #   o frg-ls
  #   o less
  #
  # Anvndare kan kra ver dessa instllningar och/eller lgga till
  # andra i sina $HOME/.bash_profile

  # stll in en lmplig skvg

  echo $PATH | grep X11R6 > /dev/null
  if [ $? = 1 ] ; then   # lgg till saker till skvgen
    PATH="$PATH:/usr/X11R6/bin:$HOME/bin:."
  fi

  # lt anvndaren f reda p: login- och icke-login-skal. Om det r
  # login-skalet, ska prompten vara bl; annars magenta. Roots prompt
  # r rd.

  USER=`whoami`
  if [ $LOGNAME = $USER ] ; then
    COLOUR=44
  else
    COLOUR=45
  fi

  if [ $USER = 'root' ] ; then
    COLOUR=41
  fi

  # lgg in en riktig "escape"-sekvens, istllet fr ~[. Gr fljande:
  # emacs: ^Q ESC   vi: ^V ESC   joe: ` 0 2 7   jed: ` ESC
  # Ta bort `;1' om du inte gillar fetstils-attributet
  ESC=^[
  PS1='$ESC[$COLOUR;37;1m$USER:$ESC[37;40;1m\w\$ '
  PS2="Continue> "

  # inga core-dumpar, tack

  ulimit -c 0

  # ange umask

  if [ `id -gn` = `id -un` -a `id -u` -gt 14 ]; then
    umask 002
  else
    umask 022
  fi

  # ngra variabler

  USER=`id -un`
  LOGNAME=$USER
  MAIL="/var/spool/mail/$USER"
  EDITOR=jed
  HOSTNAME=`/bin/hostname`
  HISTSIZE=1000
  HISTFILESIZE=1000
  export PATH PS1 PS2 USER LOGNAME MAIL EDITOR HOSTNAME HISTSIZE HISTFILESIZE

  # sl p frg-ls

  eval `dircolors /etc/DIR_COLORS -b`
  export LS_OPTIONS='-F -s -T 0 --color=tty'

  # skrddarsy less

  LESS='-M-Q'
  LESSEDIT="%E ?lt+%lt. %f"
  LESSOPEN="| lesspipe.sh %s"
  VISUAL=jed
  LESSCHARSET=latin1
  export LESS LESSEDIT LESSOPEN VISUAL LESSCHARSET

  for i in /etc/profile.d/*.sh ; do
    if [ -x $i ]; then
      . $i
    fi
  done
  ______________________________________________________________________



  Hr r ett exempel p en /etc/bashrc:


  ______________________________________________________________________
  # /etc/bashrc

  # Systemvida funktioner och alias
  # Miljprylar ska vara i /etc/profile

  alias which="type -path"
  alias d="ls"
  alias dir="d"
  ______________________________________________________________________



  Hr kommer ett exempel p en .bashrc:























  ______________________________________________________________________
  # $HOME/.bashrc
  # Globala klldefinitioner

  if [ -f /etc/bashrc ]; then
    . /etc/bashrc
  fi

  # det hr behvs fr att anvndaren ska f reda p att de r i ett
  # icke-login-skal

  if [ "$GET_PS1" = "" ] ; then
    COLOUR=45
  # stt in ett riktigt "escape"-tecken, istllet fr ^[
    ESC=^[
    PS1='$ESC[$COLOUR;37m`whoami`:$ESC[37;40m\w\$ '
    export PS1
  fi

  # alias

  alias cp='cp -i'
  alias l=less
  alias lyx='lyx -width 900 -height 700'
  alias mv='mv -i'
  alias rm='rm -i'
  alias x=startx

  # Ngra anvndbara funktioner

  inst() # Installera ett .tar.gz-arkiv i den aktuella katalogen.
  { gzip -dc $1 | tar xvf - }

  cz() # Lista innehllet i ett .zip-arkiv.
  { unzip -l $* }

  ctgz() # Lista innehllet i ett .tar.gz-arkiv.
  {
    for file in $* ; do
      gzip -dc ${file} | tar tf -
    done
  }

  tgz() # Skapa ett .tgz-arkiv  la zip.
  {
    name=$1 ; tar -cvf $1 ; shift
    tar -rf ${name} $*
    gzip -S .tgz ${name}
  }
  ______________________________________________________________________



  Hr kommer ett exempel p en .bash_profile:












  ______________________________________________________________________
  # $HOME/.bash_profile

  # Anvndarspecifika milj- och start-program
  # Den hr filen innehller anvndardefinierade instllningar, som kr
  # ver de i /etc/profile

  # Ange alias och funktioner
  if [ -f ~/.bashrc ]; then
    GET_PS1="NO"  # ndra inte promptfrgen
    . ~/.bashrc
  fi

  # Ange ngra "standard"-kataloger
  export CDPATH="$CDPATH:$HOME:$HOME/text:$HOME/text/geology"

  # fixa backspace i rxvt 2.45
  if [ "$COLORTERM" != "" ] ; then
    stty erase ^?
    ESC=^[  # stt in en riktig "escape"-sekvens, istllet fr ^[
    echo -n "$ESC[36l"
  fi
  ______________________________________________________________________



  Hr r ett exempel p en .inputrc:


  ______________________________________________________________________
  # $HOME/.inputrc

  # tangentbindningar

  "\e[1~": beginning-of-line
  "\e[3~": delete-char
  "\e[4~": end-of-line
  # (F1 .. F5) are "\e[[A" ... "\e[[E"
  "\e[[A": "info \C-m"

  set bell-style visible          # pip inte
  set meta-flag On                # tillt 8-bitars indata (accent-tecken)
  set convert-meta Off            # "strippa" inte 8-bitars tecken
  set output-meta On              # visa 8-bitars tecken korrekt
  set horizontal-scroll-mode On   # "scrolla" lnga kommando-rader
  set show-all-if-ambiguous On    # efter att TAB tryckts ned
  ______________________________________________________________________



  Fr att f backspace- och delete-tangenterna att fungera korrekt i en
  xterm, och andra X11-applikationer, s behvs ocks fljande:


    lgg in fljande i din .xinitrc:



       usermodmap=$HOME/.Xmodmap
       xmodmap $usermodmap






    lgg in detta i .Xmodmap:



       keycode 22 = BackSpace
       keycode 107 = Delete




  vilket fixar konsollen. Fr att fixa xterm:

    lgg in fljande i din .Xdefaults:



       xterm*VT100.Translations: #override <Key>BackSpace: string(0x7F)\n\
               <Key>Delete:        string(0x1b) string("[3~")\n\
               <Key>Home:          string(0x1b) string("[1~")\n\
               <Key>End:           string(0x1b) string("[4~")\n\
               Ctrl<Key>Prior:     string(0x1b) string("[40~")\n\
               Ctrl<Key>Next:      string(0x1b) string("[41~")

       nxterm*VT100.Translations: #override <Key>BackSpace: string(0x7F)\n\
               <Key>Delete:        string(0x1b) string("[3~")\n\
               <Key>Home:          string(0x1b) string("[1~")\n\
               <Key>End:           string(0x1b) string("[4~")\n\
               Ctrl<Key>Prior:     string(0x1b) string("[40~")\n\
               Ctrl<Key>Next:      string(0x1b) string("[41~")





  rxvt r en aning mer komplicerad, eftersom vissa inkompilerade
  alternativ pverkas dess beteende. Se exempel-.bash_profile ovan.

  Mer information finns i man-sidorna fr bash(1) och readline(3).

  Rkna inte med att alla applikationer fungerar korrekt! Om du t.ex.
  kr joe i en xterm, s r det vissa tangenter som inte fungerar. Samma
  sak gller fr rxvt-versioner som r ldre n 2.21.


  3.2.  ls (1)


  ls kan visa kataloglistningar, med frger fr att markera olika fil-
  typer. Fr att sl p detta ska du lgga till fljande rader i
  /etc/profile:



       eval `dircolors /etc/DIR_COLORS -b`
       export LS_OPTIONS='-F -T 0 --color=tty'




  (Om du inte har filen /etc/DIR_COLORS, ta bort referensen till den i
  frsta raden.) Detta anger miljvariabeln LS_COLORS, vilken innehller
  frglistan, vilken anges i /etc/DIR_COLORS. Observera: frga mig inte
  varfr, men det hr fungerar inte i rxvt-versionen som r ldre n
  2.21; anvnd ngot annat slags xterm istllet. Det verkar som om rxvt
  har en bugg som hindrar det frn att ta in miljn p ett korrekt stt
  under vissa omstndigheter.
  Calderas ls har inte frger, men det finns en motsvarighet till frg-
  ls.  Lgg till fljande i /etc/bashrc:



       alias ls="color-ls $LS_OPTIONS"





  3.3.  less (1)


  Med denna suverna textvisare kan du inte bara blddra igenom text-
  filer, utan ven gzip-komprimerade filer, tar- och zip-arkiv, man-
  sidor och allt vad det r. Dess konfigurering innehller fljande
  steg:


    fr att anvnda less med frflyttnings-tangenterna, lgg in
     fljande textfil, som .lesskey, i din hem-katalog:



       ^[[A   back-line
       ^[[B   forw-line
       ^[[C   right-scroll
       ^[[D   left-scroll
       ^[OA   back-line
       ^[OB   forw-line
       ^[OC   right-scroll
       ^[OD   left-scroll
       ^[[6~  forw-scroll
       ^[[5~  back-scroll
       ^[[1~  goto-line
       ^[[4~  goto-end
       ^[[7~  goto-line
       ^[[8~  goto-end





  Kr sedan kommandot lesskey. Detta skapar en binr-fil, .less, vilken
  innehller tangent-bindningarna.

    skapa en fil /usr/bin/lesspipe.sh, som innehller:


















     ___________________________________________________________________
     #!/bin/sh
     # Detta r en frprocessor fr less. Den anvnds nr denna milj-
     # variabel r angiven: LESSOPEN="|lesspipe.sh %s"

     lesspipe() {
     case "$1" in
     *.tar) tar tf $1 2>/dev/null ;; # Se innehllet i .tar- och .tgz-filer
     *.tgz|*.tar.gz|*.tar.Z|*.tar.z) tar ztf $1 2>/dev/null ;;
     *.Z|*.z|*.gz) gzip -dc $1  2>/dev/null ;; # Se packade filer korrekt
     *.zip) unzip -l $1 2>/dev/null ;; # Titta i arkiv
     *.arj) unarj -l $1 2>/dev/null ;;
     *.rpm) rpm -q -p -i -l $1 2>/dev/null ;;
     *.cpio) cpio --list -F $1 2>/dev/null ;;
     *.1|*.2|*.3|*.4|*.5|*.6|*.7|*.8|*.9|*.n|*.man) FILE=`file -L $1`
       FILE=`echo $FILE | cut -d ' ' -f 2`
       if [ "$FILE" = "troff" ]; then
         groff -s -p -t -e -Tascii -mandoc $1
       fi ;;
     *) file $1 | grep text > /dev/null ;
       if [ $? = 1 ] ; then # det r inte ngot slags text
         strings $1
       fi ;;
     esac
     }

     lesspipe $1
     ___________________________________________________________________



  och kom ihg att gra den krbar med chmod 755 lesspipe.sh.

  lgg in fljande rader i /etc/profile:



       LESS="-M-Q"                     # lng prompt, tyst
       LESSEDIT="%E ?lt+%lt. %f"       # editera versta raden
       LESSOPEN="| lesspipe.sh %s"     # filter
       VISUAL=jed                      # standard-editor; ange din favorit
       LESSCHARSET=latin1              # visa accent-tecken, om det behvs
       export LESS LESSEDIT LESSOPEN VISUAL LESSCHARSET





  Variabeln LESSCHARSET r beroende av det faktum att jag bor i Italien
  och vill anvnda tecken-uppsttningen ISO 8859/1 (Gller ven Sverige.
  vers.anm.) Ni amerikaner, japaner och ryssar br inte ange den.


  3.4.  emacs (1)


  Jag anvnder inte emacs, s jag har bara ngra sm rd att ge dig.
  Vissa emacs-distributioner kommer utan att vara frinstllda fr frg-
  och syntax-markering. Skriv detta i din .emacs:


       (global-font-lock-mode t)
       (setq font-lock-maximum-decoration t)



  Det hr fungerar bara i X11. Jag lmnar arbetet med att g igenom all
  emacs-dokumentation, till dig, fr att komma p hur du ska stlla in
  det s att det passar dina behov. Det kan krvas flera mnaders
  "hackande"...


  3.5.  joe (1)


  Vissa rapporterar att joe fungerar med frger under X11, men inte i
  tty. Vidare fungerar inte vissa special-tangenter. Vad jag vet s har
  ingen funnit en lsning p det frsta problemet; ngon freslog
  "hackande" i /etc/termcap.

  Om du stter p det problemet s r en snabb och skitig (och oelegant)
  lsning:



       ~$ export TERM=vt100
       ~$ joe min_fil
          (editera din fil)
       ~$ export TERM=linux





  3.6.  jed (1)


  Det hr r min favoriteditor: den gr vad jag behver, den vger
  lttare och r enklare att konfigurera n emacs och enligt min sikt
  emulerar den andra editorer bttre. Mnga anvndare p mitt
  universitet vill ha jed fr att emulera EDT, VMS system-editor.

  jeds konfigurerings-filer r .jedrc och /usr/lib/jed/lib/*; den frra
  kan kopieras frn jed.rc i den senare katalogen.


    fr att f jed att anvnda vissa specialtangenter korrekt, skapa
     filen /usr/lib/jed/lib/defaults.sl, vars enda rad ser ut s hr:



       () = evalfile("linux");





    editera /usr/lib/jed/lib/linux.sl: ta bort kommentaren frn raden
     som sger Info_Directory = "/usr/info", och lgg till /bin/mail
     efter UCB_Mailer =;

    att f jed att emulera EDT (eller andra editorer) r rttframt: du
     behver bara modifiera ngra rader i .jedrc. Om du vill anvnda det
     numeriska tangentbordets "+" fr att ta bort ord istllet fr
     enskilda tecken, lgg till fljande till .jedrc:







  unsetkey("\eOl");
  unsetkey("\eOP\eOl");
  setkey("edt_wdel", "\eOl");
  setkey("edt_uwdel", "\eOP\eOl");





  efter raden som sger () = evalfile("edt");.

    fr att f xjed att anvnda det numeriska tangentbordet till EDT-
     emuleringen, infoga fljande i .Xmodmap:



       keycode 77  = KP_F1
       keycode 112 = KP_F2
       keycode 63  = KP_F3
       keycode 82  = KP_F4
       keycode 86  = KP_Separator





  Vidare, se till att din /etc/X11/XF86Config innehller de fljande
  raderna:



       #    ServerNumLock  # must be commented out
           XkbDisable





  Detta gller fr XFree 3.2. Om du dock inte anvnder ett vanligt
  amerikanskt tangentbord, obeservera att "XkbDisable" kan ge dig en del
  problem. Dessa lmnar jag t dig att upptcka.

    frginstllningar fr xjed grs genom att lgga till rader som
     dessa, i .Xdefaults:



       xjed*Geometry: 80x32+150+50
       xjed*font: 10x20
       xjed*background: midnight blue





    "abbreviation"-funktionerna (frkortning. vers.anm.) r en
     ovrderlig tidssparare. Skapa en fil, $HOME/.abbrevs.sl, med
     fljande innehll:








  create_abbrev_table ("Global", "");
  define_abbrev ("Global", "GG", "Guido Gonzato");
  create_abbrev_table ("TeX", "\\A-Za-z0-9");
  define_abbrev ("TeX", "\\beq", "\\begin{equation}");
  define_abbrev ("TeX", "\\eeq", "\\end{equation}");
  % och s vidare...





  och knappa in ESC x abbrev_mode fr att f det att starta. Fr att ha
  "abbreviation" p som standard, lgg till fljande i din .jedrc:



       define text_mode_hook ()
       {
         set_abbrev_mode (1);
       }
       %
       define fortran_hook ()
       {
         set_abbrev_mode (1);
         use_abbrev_table ("Fortran");
       }
       % och s vidare...






  3.7.  efax (1)


  Det hr paketet r antagligen det mest praktiska fr att p ett enkelt
  stt skicka och ta emot fax. Du mste fininstlla skal- programmet
  /usr/bin/fax. Det r ett ltt jobb, men ngra sm saker gav mig en del
  huvudvrk:


    DIALPREFIX: det finns en mjlighet att det inte rcker att anvnda
     "T" eller "P" i vissa lnder. Lgg in "ATDT" eller "ATDP" istllet;

    INIT och RESET: dessa strngar innehller initierarna "-i" och
     "-k", vilka efax behver. Om du vill lgga till ett AT-kommando, s
     lgg till det till den lmpliga strngen, men utelmna "AT" och
     inled resten med antingen "-i" eller "-k". T.ex.: fr att lgga
     till "ATX3"-kommandot till INIT, s lgger du till "-iX3".



  3.8.  TeX med vnner


  Jag kommer frutstta att du har teTeX-distributionen. Jag har bara
  ngra saker att ppeka hr:


    fr att konfigurera avstavnings-mnstret fr ditt sprk, editera
     filen /usr/lib/texmf/texmf/tex/generic/config/language.dat, och
     skriv sedan:



  ~# texconfig init ; texconfig hyphen





    om du lgger till LaTeX-paketet, s kr kommandot texhash, s att
     teTeX fr vetskap om det nya paketet, efter att du har lagt till
     filerna i /usr/lib/texmf/texmf/tex/latex/<.

    om du vill stlla in dvips, s r filen att editera
     /usr/lib/texmf/texmf/dvips/config/config.ps. Du ska vara medveten
     om att flten som rr standard-upplsningen ocks pverkar xdvis
     beteende; om du r med om irriterande frsk att skapa typsnitt,
     varje gng du kr det, s lgg raden



       XDvi*mfmode:





  i .Xdefaults. Det br hjlpa.



  3.9.  PPP


  Jag tar fr givet att din krna har PPP- + TCP/IP-std inkompilerat,
  att "loopback" finns tillgngligt och att du redan har pppd-paketet
  installerat och suid root. Det r ven uppenbart att din ISP
  (internet- leverantr) mste stdja PPP.

  Det finns nu tv stt att f PPP att fungera: a) manuell
  konfigurering, och b) ett konfigureringsprogram som fixar det
  automagiskt. Vilket alternativ du n vljer, s se till att du har
  fljande information till hands:


    din ISPs telefon-nummer;

    din ISPs "name server";

    din ISPs e-post- och nyhets-servrar;

    din ISPs domn;

    ditt anvndarnamn och lsenord;

  Manuell konfigurering r ett hundgra. Det handlar om att editera
  filer och skriva skalprogram, inte s mycket jobb, men det r ltt att
  gra misstag och nybrjare avskrcks ofta av detta. PPP-HOWTOn r som
  gjord fr dig. Alternativet r verktyg som stller dig frgor om det
  ovanstende och gr allt arbetet.

  Det blir skert mycket lttare om du gr till en kompis som redan r
  uppkopplad och laddar ned ngot av de fljande, trevliga verktygen:


    ett X11-baserat verktyg r EzPPP, vars hemsida finns p
     <http://www.serv.net/~cameron/ezppp/index.html> . Det r vldigt
     enkelt att anvnda det r nstan sjlvfrklarande.

    fr tty-baserad uppkoppling, prva verktygen som finns p
     <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/network/serial/ppp> . Ett
     av de bsta r pppsetup-X.XX.tar.gz.

    det enklaste konfigureringsverktyget fr tillfllet r wvdial. Du
     matar det med din ISPs telefonnummer, ditt anvndarnamn, ditt
     lsen- ord, och du r igng. Frn README-filen: `Det finns en (fr
     till- fllet ganska dlig) webb-sida om wvdial p:
     <http://www.worldvisions.ca/wvdial>'. Ett vldigt fint verktyg.



  3.10.  POP-klient


  Fr att hmta din e-post frn en POP-server, anvnder du en POP-klient
  som fetchpop eller fetchmail. Den senare r mer avancerad, och r
  antagligen det enda alternativet om din ISPs PPP-server inte kan
  handskas med LAST-kommandot. De finns p
  <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/mail/pop> .

  Fr att konfigurera dessa klienter:


    fetchpop: frsta gngen du kr det s kommer du bli tillfrgad om
     en del information. Svara p frgorna och du r klar.

    fetchmail: anvnd fljande enkla .fetchmailrc:



       # $HOME/.fetchmailrc
       poll mbox.myisp.com with protocol pop3;
         user john there with password _Loo%ny is john here





  Du mste ange rttigheterna fr filen med kommandot chmod 600 .fetch
  mailrc, annars kommer fetchmail vgra att starta. Det hr exemplet r
  vldigt grundlggande, och frutstter att du har en fungerande send
  mail. Det finns ondliga instllningsmjligheter. Ta en titt p dem p
  .



  3.11.  X-Window-systemet


  S fort du har ftt X att fungera (rtt grafik-kort osv.), s har du
  ondliga instllningsmjligheter, vilka ven beror p vilken fnster-
  hanterare du anvnder. I vilket fall som helst, s handlar det om att
  editera en eller flera ASCII-filer i din hemkatalog. Beroende p
  fnsterhanteraren:


    fvwm: kopiera /etc/X11/fvwm/system.fvwmrc till din hem-katalog som
     .fvwmrc, kolla igenom den och brja experimentera. Detta exempel p
     en .fvwmrc-fil r enligt min sikt en aning fr enkel och gr inte
     fvwm rttvisa.

    fvwm95-2: kopiera /etc/X11/fvwm95-2/fvwm2rc95 till din hem-katalog,
     som .fvwm2rc95, editera den sedan. Detta exempel r ganska bra.


    TheNextLevel: den hr r aningen svrare att konfigurera. Kopiera
     /etc/X11/TheNextLevel/.* till din hem-katalog och g noggrant
     igenom dem, och frsk stlla in dem. Den frsta du ska titta p r
     .fvwm2rc.defines.

  Frutom dessa mste du ven ha en passande .xinitrc. Ett exempel:



       #!/bin/sh

       # $HOME/.xinitrc

       # stll in ett par tangenter ordentligt

       usermodmap=$HOME/.Xmodmap
       xmodmap $usermodmap

       xset s noblank  # sl av skrmslckaren
       xset s 300 2    # skrmslckaren startar efter fem minuter
       xsetroot -solid "medium blue" &

       # rxvt spar en massa minne, men versioner ldre n 2.21 har buggar,
       # pverkar tangenterna och sttet p vilket miljn tas ver. Upp-
       # gradera eller anvnd xterm istllet.

       xterm -ls -bg black -fg white -sb -sl 500 -j -ls -fn 10x20 -fb 10x20bold \
       -title "Color xterm" -geometry 80x25+150+0 &

       fvwm95-2






  3.12.  Fortran


  Enligt min erfarenhet s r Fortran-till-C-versttaren f2c, och dess
  fasad (front end) yaf77, ett bra alternativ till g77 om du behver
  anvnda Fortran.

  Skaffa yaf77-X.Y.tgz frn
  <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/devel/lang/fortran> .


  3.13.  Anvndarens instllningar


  Det r en bra id att lta en ny anvndare f vissa frdigstllda
  konfigureringsfiler, nr han/hon frst loggar in. Lgg in fljande
  filer i /etc/skel: .bashrc .bash_profile .bash_logout .inputrc .less
  .xinitrc .fvwmrc .fvwm2rc95 .Xmodmap .Xdefaults .jedrc .abbrevs.sl
  .joerc .emacs  .

  Observera att .pinerc inte kan frdigstllas helt i frvg; se i alla
  fall till att flten user-domain, smtp-server och nntp-server r
  ordentligt instllda.



  3.14.  Uppgradera



  Om du uppgraderar din maskin, kom ihg att spara ett par extra filer
  innan. Ngra av dessa r: /etc/X11/XF86Config, /usr/bin/fax, ...



  4.  Slutet




  4.1.  Upphovsrtt


  Om inget annat anges s tillhr upphovsrtten fr Linux HOWTO-dokument
  sina respektive frfattare. Linux HOWTO-dokument fr reproduceras och
  distribueras hela eller i delar, p vilket som helst medium, fysiskt
  eller elektroniskt, s lnge upphovsrtts-avsnittet finns kvar i alla
  kopior. Kommersiell distribution r tillten och uppmuntras;
  frfattaren vill dock f veta om eventuella sdana distributioner.

  Alla versttningar, hrledda arbeten eller sammanplockade arbeten,
  vilka innehller Linux HOWTO-dokument, mste tckas av denna upphovs-
  rtt. Allts, du fr producera ett hrlett arbete frn en HOWTO och
  lgga till ytterligare begrnsningar p dess distribution. Undantag
  frn dessa regler kan tilltas under vissa frhllanden; var vnlig
  kontakta Linux HOWTO-samordnaren, p adressen nedan.

  Kort sagt, vi vill bidra till spridningen av denna information genom
  s mnga kanaler som mjligt. Vi nskar dock behlla upphovsrtten
  till HOWTO-dokumenten och vill bli underrttade om alla planer p
  vidare- distribuering av HOWTOna.

  Om du har ngra frgor, var vnlig kontakta Tim Bynum, Linux HOWTO-
  samordnare, p linux-howto@sunsite.unc.edu, via e-post.


  4.2.  Lsarrespons


  Den hr HOWTOn behver, kanske nnu mer n andra, dina frslag, din
  kritik, dina bidrag, och de r mycket vlkomna. Respons r inte bara
  vlkommen: den r ndvndig. Om du tycker att ngot fattas eller r
  fel, skicka mig ett e-brev. Om du har en annan distribution n Red Hat
  eller Caldera och dina konfigurerings-filer r annorlunda eller
  placerade i andra kataloger, var vnlig tala om detta fr mig och jag
  ska ta med dina tips. Mitt ml r att gra livet med Linux s ltt som
  mjligt.

  Det finns ett enormt antal paket till Linux, s det r omjligt att ta
  med instruktioner fr dem alla. Var vnlig hll dina krav/frslag p
  en niv av "de mest rimliga" programmen; jag verlter det t ditt
  sunda frnuft.



  4.3.  Tillknnagivanden


  "Config-HOWTOn" r skriven av Guido Gonzata, guido@ibogfs.cineca.it.
  Mnga tack till alla andra HOWTO-frfattare och man-sides-frfattare
  och -underhllare, vars arbete jag skamlst har plundrat.

  Det hr dokumentet levereras "som det r". Jag har lagt ned stor mda
  p att skriva det s korrekt som mjligt, men du fr anvnda
  informationen i det p egen risk. Under inga omstndigheter ska jag
  hllas ansvarig fr ngra skador som resulterar av anvndandet av det
  hr verket.

  Jag hoppas att du finner det hr verket anvndbart. Varenda gng jag
  installerar en ny Linux-burk, s gr jag det...

  Hll till godo,

  Guido   =8-)


























































