  (Linux Information Sheet) Linux Informationsblad
  Michael K. Johnson, johnsonm@redhat.com
  versttning Kre Hviid, ukh@marijne.df.lth.se
  v4.11, 26:e januari 1997

  Detta dokument tillhandahller grundlggande information om
  operativsystemet Linux, inklusive en frklaring av vad Linux r,
  exempel p egenskaper hos Linux, vad som krvs fr att kra Linux och
  var du kan hitta mer information.  (versttarens anmrkning: alla
  referenser i detta dokument till andra dokument, nyhetsgrupper och
  andra kllor avser engelska dito.)

  1.  Introduktion till Linux

  Linux r en helt fri implementering av POSIX-specifikationerna, utkat
  med SYSV och BSD (vilket betyder att det ser ut som Unix, men inte
  hrstammar frn samma kllkodsbas), vilket r tillgngligt bde som
  kllkod och i binr form.  Upphovsrtten (och dess copyright) tillhr
  Linus B. Torvalds (Linus.Torvals@Helsinki.FI) och andra som har
  bidragit och r fritt tillgngligt i enlighet med GNU Public License.

  Linux r inte public domain, inte heller r det ``shareware''.  Det r
  ``fri'' mjukvara, allmnt kallat freeware och du fr lov att ge bort
  kopior av det, men du mste i s fall ocks ge bort kllkoden med det
  eller gra den tillgnglig p ngot stt.  Om du distribuerar ngra
  ndringar s r du rttsligen bunden till att ven distribuera
  kllkoden till dessa ndringar.  Se GNU Public License fr fler
  detaljer.  En kopia finns inkluderad i kllkoden till Linux, om inte
  kan du hmta en kopia via FTP frn prep.ai.mit.edu i /pub/gnu/COPYING.

  Per version 2.0 r Linux fortfarande fritt och kommer s att frbli.
  P grund av den copyright frn GNU som Linux lyder under s vore det
  illegalt att gra det icke fritt.  Observera dock: det r fullt
  tilltet att ta betalt fr att distribuera Linux, bara s lnge du
  ocks distribuerar kllkoden.  Detta r en frenkling; om du vill veta
  de intrikata detaljerna, ls GPL.

  Linux kr p 386/486/Pentium-maskiner med ISA-, EISA-, PCI- och VLB-
  bussar.  MCA (IBM:s egen buss) r fr tillfllet inte vl understtt
  ven om std har lagts till i det nuvarande utvecklingstrdet, 2.1.x.
  Om du r intresserad, se <http://glycerine.itsmm.uni.edu/mca/>.

  Det arbetas p en portning (konvertering, anpassning) fr flera
  plattformar med Motorola 680x0 (fr nrvarande krs den under vissa
  Amiga-, Atari- och VME-maskiner), som nu fungerar ganska bra.  Den
  krver en 68020 med en MMU, en 68030, 68040 eller 68060 och krver
  dessutom en FPU.  Nu fungerar ven ntverk och X.

  Linux kan ocks kras bra p DEC:s Alpha CPU.  Fr tillfllet stds
  ``Jensen'', ``NoName'', ``Cabriolet'', ``Universal Desktop Box''
  (bttre knd som ``Multia'') och mnga andra plattformar.  Fr mer
  information, se <http://www.azstarnet.com/~axplinux/FAQ.html>.

  Linux krs med gott resultat p Sun SPARC; de flesta sun4c- och sun4m-
  maskiner kan nu kra Linux och det arbetas p std fr sun4u.  Red Hat
  r (nr detta skrivs) den enda Linux-distributionen tillgnglig fr
  SPARC; se <http://www.redhat.com/support/docs/rhl-sparc/>.

  Man hller fr tillfllet p att porta Linux till PowerPC-
  arkitekturen, bland annat fr PowerMac- (NuBus och PCI), Motorola-,
  IBM- och Be-maskiner.

  Portningar till andra maskiner, till exempel MIPS och ARM, r p vg
  och uppvisar varierande framgng.  Dessa portningar r emellertid ej
  lngt komna, men om du r intresserad och kan bidraga, s r det
  mycket mjligt att du kan hitta andra utvecklare (developers) som
  nskar samarbeta med dig.

  Linux anses ej lngre fr att vara under beta-testning, d version 1.0
  slpptes den 14:e mars 1994.  Det finns fortfarande buggar i systemet,
  och nya kommer att dyka upp och bli tgrdade med tiden.  D Linux
  fljer den ``ppna utvecklingsmodellen'' (open development model), s
  kommer alla nya versioner att bli slppta fr allmnheten, oavsett om
  de anses vara av ``produktionskvalit'' eller ej.  Men fr att hjlpa
  folk att hlla reda p huruvida de fr en stabil version eller inte,
  s har fljande schema lagts upp: Version 1.x.y, dr x r ett jmnt
  nummer, r en stabil version, och endast bugg-fixar lggs till i och
  med att y kas.  Allts, frn version 1.2.2 till 1.2.3 var det bara
  bugg-fixar och inga nya funktioner.  Version 1.x.y, dr x r ett udda
  nummer, r av beta-kvalit och enbart fr utvecklare; den kan vara
  instabil och krascha och det lggs hela tiden till nya funktioner till
  sdana versioner.  D och d, emedan den fr tillfllet aktuella
  utvecklingskrnan stabiliseras, kommer den att frysas s som den nya
  ``stabila'' krnan, och utvecklingen kommer att fortstta p den nya
  utvecklingsversionen av krnan.

  Version 2.0.27 r den nuvarande stabila versionen (detta kommer att
  ndras allt medan nya drivrutiner lggs till och buggar fixas).
  Utvecklingen har pbrjats p de exprimentella 2.1.x-krnona ocks.
  Om 2.0.x r fr nytt fr dig s kanske du fredrar att hlla till godo
  med 1.2.13 fr tillfllet.  Det skall dock sgas att de senaste
  versionerna av 2.0 har visat sig ganska stabila.  Observera att fr
  att uppgradera frn 1.2 till 2.0 s mste du ven uppgradera ett antal
  verktyg; du kanske fredrar att uppgradera din Linux-distribution fr
  att skaffa dessa verktyg.  Kllkoden till Linux-krnan innehller ven
  en fil, Documentation/Changes, vilken frklarar dessa ndringar och
  mer drtill.

  De flesta versioner av Linux, vare sig de r beta eller ej, r ganska
  stabila och du kan fortstta kra dessa om de gr vad du vill att de
  skall gra och du inte nskar vara p ``the bleeding edge''.  Ett
  stlle hade en dator som krde version 0.97p1 (daterad sommaren 1992)
  i ver 136 dagar utan ett fel eller en krasch.  (Det skulle ha varit
  lngre om inte stllfretrdande skyffeloperatr hade frvxlat
  huvudntaggregatet med en soptunna...)  Andra har postat (gjort inlgg
  p Usenet) om uptimes p ver ett r.  Ett stlle har fortfarande en
  dator som har krt Linux 0.99p15s i 600 dygn vid senaste rapporten.

  En sak man skall vara medveten om r att Linux utvecklas med en ppen
  och distribuerad modell, istllet fr en stngd och centraliserad
  modell s som mycken annan mjukvara.  Detta betyder att den nuvarande
  utvecklingsversionen alltid r tillgnglig fr allmnheten (med upp
  till en eller tv veckors frdrjning) s att alla kan anvnda den.
  Resultatet blir att s fort en version med nya funktioner slpps,
  innehller den nstan alltid buggar, men det resulterar ocks i en
  vldigt snabb utveckling dr buggar hittas och korrigeras snabbt, ofta
  p ett par timmar, d mnga mnniskor arbetar p att fixa dem.

  Detta i jmnfrelse med den stngda och centraliserade modellen vilken
  innebr att endast en person eller en grupp arbetar p projektet, och
  de slpper bara mjukvara som de tror r vl fungerande.  Detta leder
  ofta till lnga intervall mellan versioner, lnga vntetider fr bugg-
  fixar och lngsammare utveckling.  Naturligtvis r den senaste fr
  allmnheten tillgngliga versionen av sdan mjukvara ofta av hgre
  kvalit, men utvecklingshastigheten r generellt sett mycket
  lngsammare.

  Per den 13:e januari 1997 r den senaste stabila versionen av Linux
  2.0.27 och den senaste utvecklingsversionen r 2.1.20.

  2.  Egenskaper hos Linux

    multitasking (multiprogrammering med tidsdelning): flera program
     kan kra samtidigt.

    multianvndare: fler n en anvndare kan vara p samma maskin
     samtidigt (och inga tvanvndar-licenser!).

    multiplatform: kr p flera olika CPU:er, inte bara Intel.

    multiprocessor: std fr SMP finns fr plattformar under Intel och
     SPARC (och arbete r i gng fr std fr andra plattformar).  Linux
     anvnds ocks i ett antal ``lst kopplade'' MP-applikationer, t.ex
     Beowulf-system (kolla in
     <http://cesdis.gsfc.nasa.gov/linux-web/beowulf/beowulf.html>) och
     den SPARC-baserade superdatorn Fujitsu AP1000+.

    kr i skyddat lge (protected mode) p 386:an.

    har minnesskydd processer emellan, s att inget enskilt program kan
     f hela systemet att g ner.

    demand loads executables: Linux lser bara de delar av ett program
     som faktiskt anvnds frn disken.

    gemensamma (shared) copy-on-write sidor (pages) mellan exekverbara
     filer.  Detta betyder att multipla processer kan anvnda samma
     minne fr att kra i.  Nr ngonting frsker skriva till minnet
     kommer den aktuella sidan (4KB-del av minne) bli kopierad till
     ngot annat stlle.  Copy-on-write har tv frdelar: kad hastighet
     och minskad minnesanvndning.

    virtuellt minne genom sidindelat minne (som inte swappar (byter)
     hela processer) till disk: till en separat partition eller till en
     fil i filsystemet, eller bda, med mjlighet att lgga till fler
     swappingareor under krning (ja, de kallas fortfarande ``swapping
     areas'').  Totalt kan 16 sdana 128 MB swappingareor anvndas
     samtidigt, vilket teoretiskt ger totalt 2 GB anvndbart
     swaputrymme.  Om det r ndvndigt r det enkelt att ka detta
     genom att ndra ett par rader i kllkoden.

    en samlad minnespool fr anvndarprogram och disk-cache, s att
     allt fritt minne kan anvndas fr caching, och cachen kan reduceras
     vid krning av stora program.  (cache = fickminne)

    dynamiskt lnkade gemensamma (shared) bibliotek (DLL:er) och
     frsts ocks statiska bibliotek.

    gr minnesdumpningar (core dumps), vilket tillter anvndning av en
     debugger p program bde nr de krs och efter de har kraschat.

    i huvudsak kompatibelt med POSIX, System V och BSD p kllkodsniv.

    med en emuleringsmodul som fljer iBCS2, ven mestadels kompatibel
     med SCO, SVR3 och SVR4 p binrniv.

    all kllkod r tillgnglig, inklusive hela krnan och alla
     drivrutiner, utvecklingsverktygen och alla anvndarprogram;
     dessutom r allt fritt att distribuera.  Mnga kommersiella program
     fr Linux levereras utan kllkod, men allt som har varit fritt,
     inklusive hela basen till operativsystemet, r fortfarande fritt.

    POSIX job control.

    pseudoterminaler (pty:er).

    387-emulering i krnan innebr att program inte behver skta
     matte-emulering sjlva.  Alla datorer som kr Linux ser ut som om
     de har en matte-coprocessor.  Om din dator redan innehller en FPU
     kommer frsts den anvndas istllet fr emulering, du kan ven
     kompilera din egen krna utan matte-emulering fr att spara lite
     minne.

    std fr mnga nationella eller specialgjorda tangentbord, och det
     r tmligen enkelt att lgga till egna dynamiskt.

    multipla virtuella konsoller: mer n en oberoende login-session
     genom konsollen, du kan byta genom att trycka en speciell
     tangentkombination (oberoende av video-hrdvara).  Dessa r
     dynamiskt allokerade; du kan anvnda upp till 64 stycken.

    stdjer mnga vanliga filsystem, inklusive Minix-1, Xenix och alla
     de vanliga filsystemen i System V, och har ett eget avancerat
     filsystem som klarar upp till 4 TB stora filsystem och 255 tecken
     lnga namn.

    transparent access till MS-DOS-partioner (eller partioner i OS/2
     FAT) via speciella filsystem: du behver inga speciella kommandon
     fr att anvnda din MS-DOS-partion, den ser ut precis som ett
     vanligt Unix-filsystem (frutom konstiga restriktioner p filnamn,
     flaggor och s vidare).  MS-DOS 6' komprimerade partioner fungerar
     inte just nu utan en patch (dmsdosfs).  Std fr VFAT (WNT, Windows
     95) finns i 2.0.

    ett speciellt filsystem kallat UMSDOS som lter Linux att
     installeras p ett DOS-filsystem.

    std fr att lsa HPFS-2 (OS/2 2.1)

    std fr filsystemet HFS (Macintosh) finns som en separat modul.

    CD-ROM-filsystem som lser alla standard CD-ROM-format.

    TCP/IP-ntverk, inklusive FTP, telnet, NFS, etc.

    server fr Appletalk.

    klient och server fr Netware.

    klient och server fr Lan Manager (SMB).

    Mnga ntverksprotokoll: basprotokoll i de senaste
     utvecklingskrnorna r TCP, IPv4, IPv6, AX.25, X.25, IPX, DDP
     (Appletalk), NetBEUI, Netrom och andra.  Stabila ntverksprotokoll
     i de stabila krnorna inkluderar TCP, IPv4, IPX, DDP och AX.25.

  3.  Hrdvaruaspekter

  3.1.  Minimal konfiguration

  Fljande r frmodligen den minsta mjliga konfigurationen som Linux
  kan fungera under: 386SX/16, 1 MB RAM, 1.44 MB eller 1.2 MB floppy,
  ngot understtt videokort (+ tangentbord, bildskrm och s vidare
  frsts).  Detta borde lta dig boota och testa om det fungerar ver
  huvud taget p maskinen, men du kommer inte kunna gra ngot vettigt.
  Se <http://rsphy1.anu.edu.au/~gpg109/mem.html> fr minimala Linux-
  konfigurationer.

  Fr att kunna gra ngot vettigt kommer du att vilja ha lite utrymme
  p hrddisken ocks, 5 till 10 MB borde rcka fr en minimal
  uppsttning (med de allra viktigaste kommandona och kanske en eller
  tv sm applikationer installerade, s som t.ex ett terminalprogram).
  Detta r fortfarande vldigt, vldigt begrnsat och obekvmt i och med
  att det inte lmnar tillrckligt med plats fr att egentligen gra
  ngonting, svida inte dina applikationer r ganska begrnsade.  Det
  r generellt sett inte att rekommendera fr ngonting annat n att
  testa om saker och ting fungerar, samt naturligtvis fr att kunna
  skryta om sm krav p maskinvara.

  3.2.  Anvndbar konfiguration

  Om du skall kra processorintensiva program, s som gcc, X och TeX, s
  vill du frmodligen ha en snabbare processor n en 386SX/16, men ven
  den borde rcka om du r tlmodig.

  I praktiken s vill du ha minst 4 MB RAM om du inte kr X, annars 8
  MB.  Dessutom, om du vill ha flera anvndare samtidigt, eller kra
  flera stora program samtidigt (kompileringar till exempel), vill du
  frmodligen ha mer n 4 MB minne.  Det kommer fortfarande att fungera
  med mindre minne (borde ven fungera med bara 2 MB), men virtuellt
  minne kommer att anvndas (med hrddisken som lngsamt minne) och det
  kommer att vara fr lngsamt fr att vara anvndbart.  Om du anvnder
  mnga program p en gng, s kommer 16 MB att minska anvndandet av
  swap avsevrt.  Om du vill minska anvndandet av swap till ett minimum
  s torde 32 MB rcka.  Fast om du kr mnga minneshungriga
  applikationer s vill du frmodligen ha nnu mer.

  Hur mycket hrddisk du behver beror p vilken mjukvara du vill
  installera.  Den normala uppsttningen grundlggande Unix-verktyg,
  skal och administrativa program borde klara sig med mindre n 10 MB,
  med en smula plats kvar fr anvndarnas filer.  Fr ett mer komplett
  system, skaffa Red Hat, Debian, Slackware eller ngon annan
  distribution och rkna med att du kommer behva mellan 60 och 300 MB,
  beroende p vad du vljer att installera och vilken distribution som
  du skaffar.  Lgg till plats som du vill reservera fr anvndarnas
  filer till slutsumman.  Med dagens priser p hrddiskar finns det
  ingen anledning att kpa en disk som r fr liten om du kper ett nytt
  system.  Skaffa minst 500 MB, helst 1 GB eller mer; du kommer inte
  ngra dig.

  Lgg till mer minne, mer hrddisk, en snabbare processor eller andra
  prylar beroende p dina behov, nskningar och budget fr att gra ditt
  system mer krbart.  En i allmnhet stor skillnad mellan DOS och Linux
  r att mer minne gr en stor skillnad med Linux, medan skillnaden r
  mindre med DOS.  Detta har frsts ngonting att gra med DOS' 640KB-
  sprr vilken inte existerar under Linux.

  3.3.  Understdd hrdvara

     CPU:
        Allt som kan kra program i 386 skyddat lge (protected mode)
        (alla modeller av 386, 486, 586 och 686 borde fungera). 286:or
        och ldre processorer kommer kanske att kunna anvndas ngon
        gng i framtiden p en mindre krna kallad ELKS (Embeddable
        Linux Kernel Subset), men frvnta dig inte samma
        funktionalitet.  Dessutom utvecklas det en version fr 680x0
        CPU:n (dr x = 2 med extern MMU, 3, 4 och 6) som kr under Amiga
        och Atari.  Den kan hittas vid tsx-11.mit.edu i katalog 680x0.
        Mnga DEC Alpha stds ocks.  Det finns numera std fr mnga
        SPARC-maskiner.  Portningar till PowerPC-, ARM- och MIPS-
        arkitekturer r ocks p vg.  Se annorstdes fr mer
        information.

     Arkitektur:
        ISA- eller EISA-buss.  Std fr MCA (mestadels ``true blue''
        PS/2:or) r inte komplett men p bttring (se ovan).  Local bus
        (VLB och PCI) fungerar.  Linux stller hgre krav p hrdvara n
        DOS, Windows och faktiskt de flesta andra operativsystem.  Detta
        betyder att marginell hrdvara som inte har problem med mindre
        krvande operativsystem kan stadkomma fel under Linux.  Linux
        r en utmrkt minnestestare...

     RAM:
        Upp till 1 GB p Intel-maskiner; mer p 64-bitars plattformar.
        Vissa (inklusive Linus) har noterat att om man lgger till mer
        RAM utan att lgga till mer cache samtidigt kan det gra deras
        maskiner extremt mycket lngsammare, s om du lgger till mer
        minne och upptcker att din maskin blir lngsammare, frsk med
        att lgga till mer cache.  Vissa maskiner kan bara utnyttja
        cache fr begrnsade delar av minnet oavsett hur mycket RAM som
        r installerat (64 MB r det mesta ett visst populrt chipsets
        cache kan hantera).  ver 64 MB krver en parameter vid
        bootning, d BIOS:et inte kan rapportera mer n 64 MB, drfr
        att det r ``broken as designed''.

     Lagringsmedia:
        Vanliga AT-diskar (EIDE, IDE, 16-bitars HD controllers med MFM
        eller RLL, eller ESDI) stds, s ocks SCSI-hrddiskar och CD-
        ROM, med en understdd SCSI-adapter.  Vanliga XT-controllers
        (8-bitars controllers med MFM eller RLL) stds ocks.
        Understdda SCSI-apdaptrar: Advansys, Adaptec 1542, 1522, 1740,
        27xx- och 29xx-serien (med vissa undantag), Buslogic
        MultiMaster-controllers (std fr Flashpoint ligger i beta-
        test), NCR53c810-baserade controllers, DPT-controllers, Qlogic
        ISP- och FAS-controllers, Seagate ST-01 och ST-02, Future Domain
        TMC-88x-serien (eller kort baserade p TMC950-kretsen) och
        TMC1660/1680, Ultrastor 14F, 24F och 34F, Western Digital wd7000
        och andra.  SCSI, QIC-02 och vissa QIC-80 band stds ocks.
        Mnga CD-ROM-enheter stds ocks, inklusive
        Matsushita/Panasonic, Mitsumi, Sony, Soundblaster, Toshiba,
        ATAPI (EIDE), SCSI och andra.  Fr exakta modeller, se Hardware-
        HOWTO.

     Video:
        VGA, EGA, CGA eller Hercules (och kompatibler) fungerar i text-
        mod.  Fr grafik och X finns det std fr (tminstone) normal
        VGA, vissa SuperVGA-kort (de flesta av korten baserade p
        ET3000, ET4000, Paradise och vissa Trident-chipsets), S3,
        8514/A, ATI MACH8/32/64 och Hercules.  (Linux anvnder XFree86
        X-servern, s det r den som avgr vilka kort som stds.  En
        komplett lista p enbart understdda chipset r ver en sida
        lng.)

     Ntverk:
        Stdet fr Ethernet inkluderar 3COM 503/509/579/589 (501/505/507
        stds men rekommenderas inte), AT&T GIS (f.d. NCR) WaveLAN, de
        flesta WD8390-baserade kort, de flesta WD80x3-baserade kort,
        NE1000/2000 och de flesta sdana kopior, AC3200, Apricot 82596,
        AT1700, ATP, DE425/434/435/500, D-Link DE-600/620, DEPCA,
        DE100/101, DE200/201/202 Turbo, DE210, DE422, Cabletron E2100
        (ej rekommenderat), Intel EtherExpress (ej rekommenderat), DEC
        EtherWORKS 3, HP LAN, HP PCLAN/plus, de flesta AMD LANCE-
        baserade kort, NI5210, ni6510, SMC Ultra, DEC 21040 (tulip),
        Zenith Z-Note ethernet, alla Zircom-kort och alla Cabletron-kort
        frutom E2100 stds, p grund av tillverkarens ovilja att slppa
        information om programmeringen fritt.

        Std fr FDDI omfattar fr tillfllet DEFxx-kort frn DEC.

        Std fr Point-to-Point-ntverk omfattar PPP, SLIP, CSLIP och
        PLIP.

     Seriellt:
        De flesta 16450 och 16550 UART-baserade korten, inklusive AST
        Fourport, Usenet Serial Card II och andra.  Understdda
        intelligenta kort inkluderar Cyclades Cyclom-serien (med std
        frn tillverkaren), Comtrol Rocketport-serien (med std frn
        tillverkaren), Stallion (de flesta korten; med std frn
        tillverkaren) och Digi (vissa kort, ej med std frn
        tillverkaren).  Viss ISDN, frame relay och hrdvara fr leasade
        linjer stds.

     Annan hrdvara:
        Soundblaster, ProAudio Spectrum 16, Gravis Ultrasound, de flesta
        andra ljudkort, de flesta (alla?)  sorters bussmss (Microsoft,
        Logitech, PS/2), etc.

  4.  En icke komplett lista av portade program och annan mjukvara

  De flesta vanliga Unix-verktyg och program har portats till Linux,
  inklusive nstan all GNU och mnga X-klienter frn olika kllor.
  Faktum med, ``portats'' r ofta ett fr starkt ord.  D Linux fljer
  POSIX ganska noggrant kompilerar mnga program ``out of the box''; som
  de kommer med inga eller vldigt f modifikationer.  Tyvrr finns det
  fr tillfllet inte s mnga slutanvndar-applikationer som vore
  nskvrt, men detta frndras snabbt.  Kontakta det fretaget som
  ligger bakom just din favoritapplikation och frga om det har portats
  till Linux.

  Hr r en icke komplett lista av knd mjukvara som skall fungera under
  Linux.

     Grundlggande Unix-kommandon:
        ls, tr, sed, awk och s vidare (vad du n sker s har Linux
        frmodligen det).

     Utvecklingsverktyg:
        gcc, gdb, make, bison, flex, perl, rcs, cvs, prof.

     Sprk och utvecklingsmiljer:
        C, C++, Objective C, Java, Modula-3, Modula-2, Oberon, Ada95,
        Pascal, Fortran, ML, Scheme, Tcl/tk, Perl, Python, Common LISP
        och mnga fler.

     Grafiska miljer:
        X11R5 (XFree86 2.x), X11R6 (XFree86 3.x), MGR.

     Editorer:
        GNU Emacs, XEmacs, MicroEmacs, jove, ez, epoch, elvis, vim,
        vile, joe, pico, jed och andra.

     Skal:
        bash (POSIX sh-kompatibel), zsh (inkluderar ett ksh
        kompatibilitetslge), pdksh, tcsh, csh, rc, es, ash (mestadels
        sh-kompatibelt skal som anvnds som /bin/sh under BSD), och
        mnga fler.

     Telekommunikation:
        Taylor (BNU-kompatibel) UUCP, SLIP, CSLIP, PPP, kermit, szrz,
        minicom, pcomm, xcomm, term (kr multipla skal, omdirigerar
        ntverkstrafik och tillter X-uppkoppling, allt ver en enkel
        modemlinje), Seyon (populrt kommunikationsprogram under X
        Windows) och ett flertal fax- och rstbrevldepaket (med ZyXEL
        och andra modem) finns tillgngliga.  Naturligtvis r seriella
        inloggningar ocks mjligt.

     News och e-post:
        C-news, innd, trn, nn, tin, smail, elm, mh, pine, etc.
     Textbehandling:
        TeX, groff, doc, ez, LyX, Lout, Linuxdoc-SGML och andra.

     Spel:
        Nethack, ett flertal Mud och X-spel, och mnga fler.  Ett av
        spelen r att titta igenom alla spel tillgngliga vid tsx-11 och
        sunsite.

     Sviter:
        AUIS, Andrew User Interface System.  ez r en del av denna svit.

  Alla dessa program (och det r inte ens en hundradel av vad som finns)
  r fritt tillgngliga.  Kommersiell mjukvara har brjat bli allmnt
  tillgnglig; frga tillverkaren av ditt kommersiella favoritpaket om
  de stder Linux.

  5.  Vem anvnder Linux?

  Linux r fritt tillgngligt och ingen r tvingad att registrera sina
  kopior till ngon central myndighet eller ngot fretag, s det r
  svrt att veta hur mnga som anvnder Linux.  Ett flertal fretag
  verlever nu fr tiden enbart p att slja och ge std fr Linux och
  nyhetsgrupperna om Linux r bland de mest lsta grupperna p Internet,
  s antalet r frmodligen i storleksordningen hundratusentals, men det
  r svrt att rkna svra tal.  Det finns dock en modig man, Harald T.
  Alvestrand, som har bestmt sig fr att frska.  Han ber dig att om
  du anvnder Linux skicka ett meddelande till linux-counter@uninett.no
  med ett av fljande ``Subject'': ``I use Linux at home'' (jag anvnder
  Linux hemma), ``I use Linux at work'' (jag anvnder Linux p jobbet)
  eller ``I use Linux at home and at work'' (jag anvnder Linux bde
  hemma och p jobbet).  Han rknar ocks ``I don't use Linux'' (jag
  anvnder inte Linux) av ngon anledning.  Han postar sina berkningar
  till comp.os.linux.misc.

  6.  Att skaffa Linux

  6.1.  Anonymous FTP

  Matt Welsh har slppt en ny version av sin Installation and Getting
  Started guide, version 2.1.1.  Vidare har Linux Documentation Project
  (LDP) slppt flera andra bcker, mer eller mindre slutfrda, och dessa
  finns att hmta vid sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/LDP/.  Ls
  comp.os.linux.announce fr senaste nytt.  Hemsidan fr Linux
  Documentation Project finns vid <http://sunsite.unc.edu/LDP/>.

  tminstone fljande stllen med anonymous FTP tillhandahller Linux.

  Text-namn                      Numerisk adress  Linux-bibliotek
  =============================  ===============  ===============
  tsx-11.mit.edu                 18.172.1.2       /pub/linux
  sunsite.unc.edu                152.2.22.81      /pub/Linux
  ftp.funet.fi                   128.214.248.6    /pub/OS/Linux
  net.tamu.edu                   128.194.177.1    /pub/linux
  ftp.mcc.ac.uk                  130.88.203.12    /pub/linux
  src.doc.ic.ac.uk               146.169.2.1      /packages/linux
  fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de     129.187.200.1    /pub/linux
  ftp.informatik.tu-muenchen.de  131.159.0.110    /pub/comp/os/linux
  ftp.dfv.rwth-aachen.de         137.226.4.111    /pub/linux
  ftp.informatik.rwth-aachen.de  137.226.225.3    /pub/Linux
  ftp.Germany.EU.net             192.76.144.75    /pub/os/Linux
  ftp.ibp.fr                     132.227.60.2     /pub/linux
  ftp.uu.net                     137.39.1.9       /systems/unix/linux
  wuarchive.wustl.edu            128.252.135.4    mirrors/linux
  ftp.win.tue.nl                 131.155.70.100   /pub/linux
  ftp.stack.urc.tue.nl           131.155.2.71     /pub/linux
  srawgw.sra.co.jp               133.137.4.3      /pub/os/linux
  cair.kaist.ac.kr                                /pub/Linux
  ftp.denet.dk                   129.142.6.74     /pub/OS/linux
  NCTUCCCA.edu.tw                140.111.1.10     /Operating-Systems/Linux
  nic.switch.ch                  130.59.1.40      /mirror/linux
  cnuce_arch.cnr.it              131.114.1.10     /pub/Linux
  ftp.monash.edu.au              130.194.11.8     /pub/linux
  ftp.dstc.edu.au                130.102.181.31   /pub/linux
  ftp.sydutech.usyd.edu.au       129.78.192.2     /pub/linux

  tsx-11.mit.edu och fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de r de officiella
  platserna fr Linux' GCC.  Vissa stllen speglar andra stllen.  Var
  vnlig anvnd det nrmaste stllet (sett ur ntverksperspektiv) nr
  det r mjligt.

  tminstone sunsite.unc.edu och ftp.informatik.tu-muenchen.de erbjuder
  ftpmail-tjnster.  Skicka e-post till ftpmail@sunsite.unc.edu eller
  ftp@informatik.tu-muenchen.de fr hjlp.

  Om du r vilse, frsk med att titta i
  sunsite.unc.edu:/pub/Linux/distributions/, dr mnga av
  distributionerna erbjuds.  Red Hat Linux, Debian och Slackware verkar
  vara de mest populra distributionerna fr tillfllet.

  6.2.  CD-ROM

  De flesta installerar nufrtiden Linux frn CD-ROM.  Distributionerna
  har vxt till hundratals MB av mjukvara fr Linux och att ladda ner
  detta tar lng tid, ven ver ett 28.8-modem.

  Det finns i huvudsak tv stt att kpa en Linux-distribution p CD-
  ROM: s som en del av ett FTP-arkiv, eller direkt frn tillverkaren.
  Om du kper ett arkiv s fr du nstan alltid flera olika
  distributioner att vlja mellan, men kundsupport inkluderas normalt
  inte.  Om du kper en distribution direkt frn tillverkaren s fr du
  normalt bara en distribution men vanligtvis ocks ngot slag av
  kundsupport, oftast hjlp med installationen.

  6.3.  Andra stt att skaffa Linux

  Det finns mnga BBS:er som har Linux-filer.  En lista ver dessa
  postas d och d i comp.os.linux.announce.  Frga vnner och
  anvndargrupper eller bestll ngon av de kommersiella
  distributionerna.  En lista ver dessa r inkluderad i Linux
  Distribution HOWTO, tillgnglig som
  sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/HOWTO/Distribution-HOWTO och postas
  med jmna mellanrum i nyhetsgruppen comp.os.linux.announce.

  7.  Att komma igng

  Som nmndes i brjan r Linux inte centralt administrerat.  P grund
  av detta finns det inget ``officiellt'' release som man kan peka p
  och sga ``Det dr r Linux''.  Istllet finns det ett antal
  ``distributioner'', vilka r mer eller mindre kompletta kollektioner
  av mjukvara konfigurerade och paketerade s att de kan anvndas fr
  att installera ett Linux-system.

  Det frsta du br gra r att skaffa och lsa listan av Frequently
  Asked Questions (FAQ) frn ngon av de stora FTP-vrdarna eller genom
  de normala Usenet FAQ-arkiven (t.ex rtfm.mit.edu).  Detta dokument
  innehller gott om instruktioner fr hur du kommer igng, vilka filer
  du behver och hur du lser de vanligast frekommande problemen (bde
  under installation och andra tillfllen).

  8.  Upphovsrtt till Linux

  ven om Linux kommer komplett med kllkod s r det mjukvara som lyder
  under copyright, ej public domain.  Emellertid r det fritt
  tillgngligt i enlighet med GNU General Public License, ibland kallat
  fr ``copyleft''.  Se GPL fr mer information.  Varje program som kr
  under Linux har sin egen copyright, ven om mnga av dem ocks
  anvnder sig av GPL.  X anvnder sig av MIT X copyright, och andra
  verktyg lyder under BSD copyright.  I vilket fall som helst, all
  mjukvara tillgnglig via FTP r fri fr vidaredistribution (annars
  borde den inte vara dr).

  9.  Nyheter om Linux

  En tidning som kommer ut en gng i mnaden, kallad Linux Journal,
  lanserades fr ver tv r sedan.  Den innehller artiklar p de
  flesta svrighetsniver och avser att vara till hjlp fr alla Linux-
  anvndare.  En helrsprenumeration kostar $22 i USA, $27 i Canada och
  Mexico och $32 i resten av vrlden och betalas i USD.  Frgor om
  prenumeration kan stllas genom att skicka e-post till subs@ssc.com,
  faxa +1-206-782-7191, ringa +1-206-782-7733 eller skicka brev till
  Linux Journal, PO Box 85867, Seattle, WA 98145-1867, USA.  SSC har en
  publik PGP-nyckel tillgnglig fr att kryptera dina brev och skydda
  ditt kreditkortsnummer; gr en finger mot info@ssc.com fr att f
  nyckeln.

  Det finns en mngd nyhetsgrupper p Usenet fr diskussion om Linux
  samt en mngd mailinglistor.  Se Linux FAQ fr mer information om
  mailinglistorna (du torde hitta Linux FAQ antingen i en nyhetsgrupp
  eller via FTP).

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.announce r en modererad nyhetsgrupp fr
  kungrelser om Linux (nya program, bugg-fixar, etc).

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.answers r en modererad nyhetsgrupp i
  vilken Linux FAQ, HOWTO-dokumenten och annan dokumentation postas.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.admin r en omodererad nyhetsgrupp fr
  diskussion om administration av Linux-system.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.system r en omodererad
  nyhetsgrupp specifikt fr diskussion om utvecklingen av Linux-krnan.
  De enda frgorna angende utveckling av applikationer som kan
  diskuteras hr, r de som r intimt knutna till krnan.  Alla andra
  frgor rrande utveckling r frmodligen allmnna Unix-
  utvecklingsfrgor och br stllas till ngon comp.unix-grupp istllet,
  svida de inte r vldigt Linux-specifika frgor rrande
  applikationer, d de br stllas till comp.os.linux.development.apps.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.development.apps r en omodererad
  nyhetsgrupp specifikt fr diskussion om Linux-relaterad utveckling av
  applikationer.  Den r inte avsedd fr diskussion om var man hittar
  applikationer fr Linux, och inte heller r det ett forum fr
  diskussion om vilka applikationer man vill har fr Linux.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.hardware r till fr Linux-specifika
  frgor om hrdvara.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.networking r till fr Linux-specifika
  frgor om utveckling och installering av ntverk.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.x r till fr Linux-specifika frgor
  rrande X Windows.

  Nyhetsgruppen comp.os.linux.misc r en ersttare fr comp.os.linux och
  r avsedd fr alla diskussioner som inte hr hemma ngon annanstans.

  Generellt kan sgas att du inte skall posta samma inlgg i fler n en
  Linux-grupp samtidigt (s.k. crossposting).  Det enda tillfllet d
  detta kan vara lmpligt, r mellan en omodererad grupp och
  comp.os.linux.announce.  Hela vitsen med att dela comp.os.linux i
  flera grupper r att begrnsa trafiken i de enskilda grupperna.  De
  som inte fljer reglerna kommer att f smaka p flammorna utan nd...

  (versttarens anmrkning: i alla dessa nyhetsgrupper sker
  diskussionerna p engelska.)

  Linux finns p Weben vid URL <http://sunsite.unc.edu/LDP/>.

  10.  Framtiden

  Efter att Linux 1.0 slpptes har det arbetats p flera frbttringar.
  Snabbare diskaccess, TTY-frbttringar, bttre minneshantering, std
  fr ett antal olika plattformar, quota och mer kom med Linux 1.2.
  Linux 2.0, den nuvarande stabila versionen, har nnu fler
  frbttringar, inklusive hgre prestanda, flera nya ntverksprotokoll,
  en av de snabbaste TCP/IP-implementationerna i vrlden samt mycket,
  mycket mer.  nnu bttre prestanda, fler ntverksprotokoll och fler
  device-drivers kommer att finnas i Linux 2.2.

  ven om krnan innehller mer n 3/4 miljoner rader kod s finns det
  mycket kod kvar att skriva och n mer dokumentation.  Om du nskar
  bidraga till dokumentationen s r du vlkommen att g med i
  mailinglistan linux-doc@vger.rutgers.edu.  Skicka e-post till
  majordomo@vger.rutgers.edu med en enkel rad ``help'' i dess kropp
  (body) (ej dess ``subject'').

  11.  Detta dokument

  Detta dokument upprtthlls av Michael K. Johnson,
  johnsonm@redhat.com.  Jag uppskattar om du skickar mig synpunkter,
  oavsett hur sm.  Jag kan inte gra ett gott arbete med att underhlla
  detta dokument utan din hjlp.  Man kan alltid hitta en mer eller
  mindre aktuell (engelsk) kopia av detta dokument vid
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/>.  (Fr synpunkter betrffande den
  svenska versttningen, var vnlig skicka e-post till
  ukh@marijne.df.lth.se.)

  12.  Rttsligt

  Varumrken tillhr sina gare.  Det finns ingen garanti fr
  informationen i detta dokument.  Anvndning och distribution sker p
  egen risk.  Innehllet i detta dokument r i public domain, men var
  hygglig och ge referenser till citat.

