  The Linux Installation HOWTO - Svensk versttning
  av Eric S. Raymond, svensk versttning: Linus kerlund,
  uxm165t@tninet.se
  v4.11, 20 April 1998, svensk versttning: 3 juni 1998

  Det hr dokumentet beskriver hur du kan f tag p och installera
  Linux. Det r det frsta dokumentet som en ny Linux-anvndare br
  lsa, fr att komma igng.
  ______________________________________________________________________

  Innehllsfrteckning


  1. Inledning

     1.1 Syftet med detta dokument
     1.2 Andra informations-kllor
     1.3 Nya versioner av det hr dokumentet
     1.4 Lsarrespons och rttelser

  2. De senaste ndringarna

  3. Den enklaste lsningen: bygg inte, kp

  4. Innan du stter igng

     4.1 Hrdvaru-krav
     4.2 Utrymmeskrav och samexistens
     4.3 Att vlja en Linux-distribution

  5. versikt ver installeringen

     5.1 Grundlggande installerings-steg
     5.2 Grundlggande delar i ett installerings-paket

  6. Installering i detalj

     6.1 Frbereda sig fr installeringen
     6.2 Skapa start- och rot-disketter
     6.3 Partitionera om din DOS/Windows-hrddisk
     6.4 Skapa partitioner fr Linux
        6.4.1 Grundlggande om partitioner
        6.4.2 Partitions-storlekar
     6.5 Starta frn installerings-disketten
     6.6 Anvnda rot-disketten
        6.6.1 Vlja EGA- eller X-installering
        6.6.2 Anvnda
        6.6.3 Steg efter installeringen
     6.7 Installera mjukvaru-paket
     6.8 Efter paket-installeringen
        6.8.1 LILO, LInux LOader
        6.8.2 Skapa en start-diskett (valfritt)
        6.8.3 Diverse system-instllningar

  7. Starta ditt nya system

  8. Efter din frsta uppstartning

     8.1 Inledande system-administrering
     8.2 Speciella LILO-instllningar

  9. Administrations-tjafs

     9.1 Anvndnings-villkor
     9.2 Tillknnagivanden

  ______________________________________________________________________

  1.  Inledning



  1.1.  Syftet med detta dokument

  Linux r en fritt distribuerbar implementering av Unix fr billiga
  persondatorer (det utvecklades p en 386 och stdjer nu 486, 586,
  Pentium, PowerPC, Sun Sparc och DEC Alpha). Det stdjer en stor mngd
  mjukvara, inklusive X-Windows, Emacs, TCP/IP-ntverk (inklusive SLIP),
  och mnga andra applikationer.

  Det hr dokumentet frutstter att du har hrt talas om och knner
  till Linux, och nu vill installera och kra det. Det r i frsta hand
  riktat mot den Intel-baserade versionen, vilken r den mest populra,
  men mycket av rden r ven tillmpliga p Power PC, Sparc och Alpha.


  1.2.  Andra informations-kllor

  Om Linux r ngot nytt fr dig, s finns det flera kllor med
  grundlggande information om systemet. Det bsta stllet att hitta
  dessa r Linux Documentation Projects hemsida p
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/linux.html>. Du hittar den senaste,
  uppdaterade versionen av det hr dokumentet dr, som
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html>

  Det r antagligen bst om du brjar med att g igenom informationen
  under General Linux Information; the Linux INFO-SHEET
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html> och Linux META-FAQ
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/META-FAQ.html>. 'Linux Frequently
  Asked Questions' (Ofta stllda frgor om Linux) innehller mnga
  vanliga frgor (och svar!) om Linux---den r ett ``mste'' fr nya
  anvndare.

  Du kan f hjlp med mnga vanliga frgor i USENET-nyhetsgrupperna
  comp.os.linux.help och comp.os.linux.announce.

  Linux Documentation Project skriver en uppsttning manualer och bcker
  om Linux, vilka alla kan distribueras fritt p  ntet, och r
  tillgngliga p LDPs hemsida.

  Boken ``Linux installation and getting started'' r en fullstndig
  guide till hur du fr tag p och installerar Linux, och ger dig ven
  instruktioner om hur du ska anvnda systemet, d du ftt igng det.
  Det innehller en komplett handledning till anvndning och krning av
  systemet, och mycket mer information n vad som finns med hr. Du kan
  lsa den on-line, eller ladda ned ett exemplar, frn LDPs hemsida.

  Slutligen s finns det en ganska teknisk Guide to x86 bootstrapping
  <http://www.paranoia.com/~vax/boot.html>.  Det dokumentet r snarare
  inriktat p NetBSD, n Linux, men innehller anvndbart material om
  disk-konfigurering och ``boot managers'' fr anvndning av flera
  operativ-system.


  1.3.  Nya versioner av det hr dokumentet

  Nya versioner av Linux Installation HOWTO postas regelbundet till
  comp.os.linux.help och news.answers. De laddas ven upp till diverse
  Linux-relaterade WWW- och FTP-sajter, inklusive LDPs hemsida.

  Du kan ocks lsa den senaste versionen av det hr dokumentet p WWW,
  via URLen <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Installation-HOWTO.html>.
  1.4.  Lsarrespons och rttelser

  Om du har ngra frgor om eller kommentarer till det hr dokumentet,
  s fr du grna skicka ett e-brev till Eric S. Raymond, p
  esr@thyrsus.com. Jag vlkomnar alla sorters frslag och kritik. Om du
  hittar ngot fel i det hr dokumentet, var vnlig underrtta mig om
  detta, s att jag kan korrigera det i nsta version. Tack.

  Var vnlig skicka inte e-brev med frgor om hur du kan lsa hrdvaru-
  problem, som du stter p under installeringen. Konsultera ``Linux
  installation and getting started'', frga din frsljare eller frga i
  nyhetsgruppen comp.os.linux.setup. Den hr HOWTOn r menad som en
  snabb, smrtfri guide till en normal installering -- en separat HOWTO
  om hrdvaru-problem och lsningar r under framstllning.


  2.  De senaste ndringarna


    La till `Bygg inte, kp'.


  3.  Den enklaste lsningen: bygg inte, kp

  Linux har nu mognat tillrckligt fr att det ska finnas system-
  leverantrer som stter ihop en arbetsstation till dig, installerar
  och konfigurerar Linux och gr en intensiv `burn-in'-test, innan de
  skickar den till dig. Om du har mer pengar n tid, eller om du har
  vldigt hga krav p tillfrlitlighet och prestanda, s levererar
  dessa fretag en mycket vrdefull tjnst, genom att se till att du
  inte fr hrdvara som r skakig eller dr tv dagar efter att du ftt
  den.

  Det finns flera sdana fretag (och jag kommer lista dem hr, i den
  takt jag fr reda p mer om dem). Det enda sdana fretaget jag knner
  till personligen r VA Research <http://www.varesearch.com>. Dessa
  fina mnniskor bygger avancerade Linux arbetstationer av hg kvalitet,
  med en flott Tux-the-penguin-logo framtill. De har intima relationer
  med Linux-vrlden (Debian-projektet <http://www.debian.org> ligger p
  en av deras maskiner, Linux har en dator frn dem och de slnger ven
  till er dmjuke HOWTO-frfattare en del prylar d och d).

  Fr dem av er med en mer begrnsad budget, s handlar resten av detta
  dokument om hur du ska gra fr att sjlv installera Linux.


  4.  Innan du stter igng

  Innan du kan installera Linux, s mste du se till s att din maskin
  klarar av Linux, och vlja ett Linux att installera.


  4.1.  Hrdvaru-krav

  Vilken sorts system krvs fr att kra Linux? Det r en bra frga;
  systemets faktiska hrdvaru-krav ndras regelbundet. Linux Hardware-
  HOWTO  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Hardware-HOWTO.html>, ger en
  mer eller mindre komplett lista ver hrdvara som stds av Linux.
  Linux INFO-SHEET  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/INFO-SHEET.html>
  innehller en annan lista.

  Fr Intel-version krvs en hrdvaru-konfiguration som ser ut s hr:

  Vilket ISA, EISA, VESA Local Bus eller PCI 80386, 80486, Pentium eller
  Pentium Pro-system som helst gr bra.  MCA-arkitekturen (vilken finns
  i IBM PS/2-maksiner) stds av de senaste utvecklings-krnorna (2.1.x),
  men de kanske inte r riktigt redo fr full anvndning n. Vilken
  processor som helst, frn 386SX till P-6, fungerar. Du behver inte en
  flyttals-hjlpprocessor, ven om det r trevligt att ha en.

  Du behver naturligtvis en hrddisk och en AT-standard `controller'.
  Alla MFM, RLL och IDE-diskar och `controllers' br fungera. Mnga
  SCSI-diskar och -adaptors fungerar ven bra; Linux SCSI-HOWTO
  innehller mer information om SCSI. Om du plockar ihop ett eget system
  fr att kra Linux, s r en lilla extra kostnaden fr SCSI vl vrd
  den extra prestanda och tillfrlitlighet som den ger.

  Du behver en 3.5" floppy-station. ven om 5.25"-disketter stds under
  Linux, s anvnds de s lite att du inte kan lita p att `disk images'
  (start- och rot-diskar) fr plats p dem. (En nedbantad version av
  Linux kan faktiskt kras p en enda diskett, men det r inte
  anvndbart fr installering och vissa former av felskning.)

  Du behver ocks ett MDA, Hercules, CGA, EGA, VGA eller Super VGA
  grafikkort och skrm. Rent generellt kan man sga, att om ditt
  grafikkort och din skrm fungerar under MS-DOS, s ska de fungera
  under Linux ocks. Men om du vill kra X-Windows, s finns det andra
  begrnsningar, vad gller std fr grafik-hrdvara. Linux
  XFree86-HOWTOn,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/XFree86-HOWTO.html>, innehller mer
  information om att kra X, och vad som krvs fr detta.

  Du behver ocks en CD-ROM-spelare. Om det r en ATAPI, SCSI eller en
  kta IDE, s kommer du inte ha ngra problem med att f den att
  fungera (men se upp med billiga CD-ROM-spelare som skyltar med
  "IDE"-grnssnitt, men inte r kta IDE). Om din CD-ROM-spelare
  anvnder ett annat grnssnitts-kort, s r det mjligt att
  installerings-krnan, vilken laddas frn start-disketten, inte kommer
  kunna se den -- och en CD-ROM-spelare som du inte kan komma t r inte
  roligt. CD-ROM-spelare som ansluts till parallell-porten fungerar inte
  alls. Om du r tveksam, ta en titt p Linux CD-ROM HOWTOn,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/CDROM-HOWTO.html>, fr en lista och
  detaljer om hrdvara som stds.

  S kallade "Plug'n'Play"-kort utan jumprar kan ocks leda till
  problem.  Std fr sdana r under intensiv utveckling, men finns inte
  med i 2.0.25-krnan. Lyckligtvis s r det hr antagligen bara ett
  problem med ljud- och Ethernet-kort.

  Om du kr en burk som anvnder ngon av Motorolas 68K-processorer
  (inklusive Amiga-, Atari- eller VMEbus-maskiner), s ta en titt p
  Linux/m68k FAQ, p
  <http://www.clark.net/pub/lawrencc/linux/faq/faq.html>, fr
  information om minimi-krav och denna portnings status. Denna FAQ sger
  nu att m68k Linux r lika stabilt och anvndbart som Intel-versionen.


  4.2.  Utrymmeskrav och samexistens

  Du kommer behva ledigt utrymme fr Linux p din hrddisk. Mngden
  utrymme som behvs beror p hur mycket mjukvara du har tnkt
  installera.  De flesta installationer krver ngonting i stil med 200
  till 500 meg.  Det inkluderar plats fr mjukvara, "swap"-utrymme
  (vilket anvnds som virtuellt minne p din maskin), ledigt utrymme fr
  anvndare osv.

  Det r inte otroligt att du skulle kunna kra ett minimalt Linux-
  system p 80 meg eller mindre (det var vanligt, p den tiden d Linux-
  distributionerna var mindre), och det r inte otroligt att du skulle
  kunna anvnda 500 meg, eller mer, fr alla Linux-program. Mngden
  varierar vldigt mycket, beroende p mngden program du installerar
  och hur mycket plats de krver. Mer om detta senare.
  Linux kan samexistera med andra operativ-system, som MS-DOS, Microsoft
  Windows och OS/2, p din hrddisk. (Du kan t.o.m. komma t MS-DOS-
  filer och kra vissa MS-DOS-program frn Linux.) Med andra ord, nr du
  partitionerar din hrddisk fr Linux, s finns MS-DOS eller OS/2 p
  sina egna partitioner och Linux finns p sina egna. Vi ska titta
  nrmare p sdana ``dual-boot''-system senare.

  Du behver INTE kra MS-DOS, OS/2 eller ngot annat operativ-system
  fr att kunna anvnda Linux. Linux r ett helt annorlunda, fristende
  operativ-system, vilket inte r beroende av andra operativ-system fr
  installering och anvndning.

  Allt som allt, s r de minimala kraven fr Linux inte mycket strre
  n vad som krvs fr de flesta MS-DOS- och Windows 3.1-system, som
  sljs idag (och de r en hel del mindre n minimum-kraven fr Windows
  95!).  Om du har en 386 eller 486, med tminstone 4 meg RAM, s kommer
  du att kunna kra Linux, och vara njd med det. Linux krver inte
  enorma mngder hrddisk-utrymme, minne eller processor-hastighet. Matt
  Welsh, grundaren av denna HOWTO, krde frut Linux p en 386/16 MHz
  (den lngsammaste maskin du kan f tag p) med 4 meg RAM, och var
  ganska njd. Ju mer du vill gra, desto mer minna (och snabbare
  processor) behver du. Enligt vr erfarenhet s vinner en 486 med 16
  megabytes RAM ver flera dyra arbetsstationer.


  4.3.  Att vlja en Linux-distribution

  Innan du kan installera Linux, s mste du bestmma dig fr vilken av
  de tillgngliga Linux-``distributionerna'' du ska ha. Det finns inte
  en enda standard-utgva av Linux-mjukvaran---det finns mnga sdana
  utgvor.  Varje utgva har sin egen dokumentation och sina egna
  installerings-instruktioner.

  Linux-distributioner finns tillgngliga via anonym FTP och via
  bestllning p diskett, band och CD-ROM. Linux Distribution HOWTO
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Distribution-HOWTO.html> innehller
  beskrivningar av mnga Linux-distributioner, vilka r tillgngliga via
  FTP och bestllning.

  I det dimmiga och avlgsna frflutna, d denna HOWTO frst skrevs
  (1992-93), skaffade de flesta Linux med plgsamma medel, vilka
  innehll lnga nedladdningar frn Internet eller BBSer, till deras
  DOS-maskiner, vilka fljdes av en utstuderad procedur, fr att fra
  ver det nedladdade materialet till en massa disketter. En av dessa
  disketter skulle sedan anvndas fr att starta upp, och anvndes fr
  att installera de, flera dussin, andra. Med tur (och utan problem med
  trasiga disketter), kunde man, flera timmar senare, avsluta
  installeringen med ett fungerande Linux. Eller inte.

  Medan den hr vgen fortfarande r mjligt (och du kan ladda ned flera
  distributioner frn
  <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/distributions/>), s finns det nu
  mycket mindre anstrngande stt. Det enklaste r att kpa ngon av de
  hg-kvalitativa kommersiella Linux-distributionerna som ges ut p CD-
  ROM, som Red Hat, Craftworks, Linux Pro eller WGS. Dessa finns i
  typfallet tillgngliga fr mindre n $50 p din lokala bok- eller
  datoraffr, och du kommer spara in mnga betungande timmar.

  Du kan ocks kpa samlings-CD-ROM, som InfoMagic Linux Developer's
  Resource. Dessa innehller i vanliga fall flera Linux-distributioner
  och en aktuell kopia av flera viktiga Linux-arkiv, som sunsite och
  tsx-11.

  I resten av den hr HOWTOn ska vi rikta in oss p de steg som krvs
  fr att installera frn en samlings-CD-ROM, eller ngon annan
  kommersiell Linux, som inte innehller ngon tryckt installerings-
  manual. Om ditt Linux innehller en manual p papper, s kan vissa
  delar av den hr HOWTOn ge dig nyttiga bakgrundskunskaper, men du ska
  i frsta se till din manual, fr detaljerade instruktioner.


  5.  versikt ver installeringen



  5.1.  Grundlggande installerings-steg

  Den grundlggande planen fr en Linux-installering r enkel:


  1. Samla ihop konfigurations-information om din hrdvara.

  2. Skapa installerings-disketter

  3. Om du vill kra ett "dual-boot"-system (Linux och Dos eller
     Windows, eller bda), omarrangera (partitionera om) din hrddisk
     fr att skapa utrymme fr Linux.

  4. Starta ett installerings-mini-Linux frn disktterna, fr att f
     tillgng till CD-ROMen.

  5. Preparera ett Linux-filsystem. (Om du inte modifierade hrddiskens
     partitions-tabell tidigare, s ska du gra det nu.)

  6. Installera ett Linux-system frn CD-ROMen.

  7. Starta upp Linux frn hrddisken.

  8. (Valfritt) Installera flera paket frn CD-ROMen.


  5.2.  Grundlggande delar i ett installerings-paket

  Hr r de grundlggande delarna i en installeringsbar distribution:


  1. README- och FAQ-filerna. Dessa ligger vanligtvis i rot-katalogen p
     din CD-ROM och kan lsas, s fort hrddisken har monterats, under
     Linux. (Beroende p hur CD-ROMen framstllts, s kan de ven vara
     tillgngliga frn DOS/Windows.) Det r en god id att lsa dessa
     filer s fort du har tillgng till dem, fr att f reda p viktiga
     uppdateringar och ndringar.

  2. Ett antal start-disketter (ofta i en underkatalog). En av dessa r
     filen som du ska skriva till en diskett, fr att skapa din start-
     diskett. Du ska vlja en av dessa, beroende p vilken typ av
     hrdvara du har i ditt system.

     Grejen hr r att vissa hrdvaru-drivrutiner hamnar i konflikt med
     varandra, p diverse underliga stt, och istllet fr att frska
     lsa hrdvaru-problemen p ditt system, s r det lttare att
     anvnda en start-diskett, vilken bara innehller de drivrutiner du
     verkligen behver. (Detta har den trevliga bieffekten att det gr
     din krna mindre.)


    En rot-diskett (eller kanske tv). Detta r en fil som du ska
     skriva till en diskett, fr att skapa installations-disken (eller
     -diskarna). Nu fr tiden r rot-disketterna oftast oberoende av din
     hrdvaru-typ; den kommer frutstta en EGA- eller bttre skrm.


    En rddnings-diskett. Detta r en disk som innehller en krna och
     verktyg fr att rdda dig frn en katastrof, om ngot skulle trampa
     p din krna eller start-blocket p din hrddisk.

    RAWRITE.EXE. Detta r ett MS-DOS-program som kan skriva innehllet
     i en fil (som start- och rot-disketterna) direkt till en diskett,
     oberoende av format.

  Du kommer behva RAWRITE.EXE endast om du planerar att skapa dina
  start- och rot-disketter frn ett MS-DOS-system. Om du har tillgng
  till en UNIX arbetsstation med en floppy-station, s kan du istllet
  skapa dina disketter drifrn, med hjlp av `dd`-kommandot, eller
  mjligtvis ett skalprogram som kommer med distributionen. Se man-sidan
  fr dd(1) och frga dina lokala UNIX-experter om hjlp.


    CD-ROMen sjlv. Syftet med start-disketten r att gra din maskin
     redo att ladda rot- eller installerings-disketterna, vilka i sin
     tur bara r verktyg fr att preparera din hrddisk, och kopiera
     delar av CD-ROMen till den.


  6.  Installering i detalj

  6.1.  Frbereda sig fr installeringen

  Linux anvnder PCns hrdvara p ett mer effektivt stt n MS-DOS,
  Windows och NT, och r drfr mindre tolerant med felkonfigurerad
  hrdvara. Det finns ngra saker du kan gra innan du brjar, som
  minskar chanserna att du blir hindrad av sdana problem.

  Fr det frsta, samla ihop alla manualer till din hrdvara --
  moderkort, grafikkort, skrm, modem osv. -- och lgg dem ngonstans
  dr du ltt kan komma t dem.

  Fr det andra, skaffa detaljerad information om din hrdvaru-
  konfiguration.  Ett enkelt stt att gra detta, om du kr MS-DOS 5.0,
  eller hgre, r att skriva ut en rapport frn Microsofts
  diagnosticerings-verktyg msd.exe (du kan strunta i TSR, "driver",
  minnes-karta, milj-strngar och operativ-versions-delarna). Bland
  annat garanterar detta att du fr fullstndig och korrekt information
  om ditt grafikkort och vilken sorts mus du har, vilket kan hjlpa dig,
  d du senare ska konfigurera X.

  Fr det tredje, kolla upp om din maskin har ngra konfigurations-
  problem med hrdvaru-std, som kan leda till olsliga lsningar under
  Linux-installeringen.


    Det r mjligt fr ett DOS/Windows-system att anvnda IDE-
     hrddiskar och -CD-ROM-spelare, ven om master/slav-jumprarna r
     felaktigt instllda. Linux gr dock inte med p detta. Om du r
     osker, kolla dina master/slave-jumprar!

    r ngra av dina externa hrdvaru-pryttlar tillverkade utan varken
     konfigurerings-jumprar eller resident konfigurerings-minne? I s
     fall kan de krva initiering via ngot MS-DOS-verktyg, d du
     startar upp datorn, fr att de ska funka, och kan vara otkomliga
     fr Linux.  CD-ROM-spelare, ljudkort, Ethernet-kort och billiga
     band-spelare kan ha sdana problem. Om det r s, s kan du kanske
     arbeta runt det med en parameter till start-prompten; se Linux Boot
     Prompt HOWTO  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/BootPrompt-
     HOWTO.html> fr detaljer.

    Vissa andra operativ-system tillter en buss-mus att dela en IRQ
     med andra enheter. Linux tillter inte detta; om du frsker med
     det, s kan det lsa din maskin. Om du anvnder en buss-mus, ta en
     titt p Linux Bus Mouse HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Busmouse-HOWTO.html>, fr
     detaljer.

  Om det r mjligt, skaffa telefonnumret till en erfaren Linux-
  anvndare, som du kan ringa till, om du skulle hamna i en
  ndsituation. Nio gnger av tio kommer du inte behva det, men det
  knns tryggare.

  Tid till istalleringen. Det kan ta runt en timme p ett rent system,
  eller ett som ska konverteras till ett rent Linux-system. Eller upp
  till tre timmar fr ett dual-boot-system (de har en mycket strre
  tendens att krngla till det och hnga sig).


  6.2.  Skapa start- och rot-disketter

  Din Linux-CD-ROM kanske kommer med installerings-hjlp, vilken kan ta
  dig genom processen att skapa start-, rot- och rddnings-disketter,
  med interaktion. Det kan rra sig om ett MS-DOS-installeringsprogram
  (som Red Hats redhat.exe-program) eller ett UNIX skal-program, eller
  bda.

  Om du har ett sdant program, och kan anvnda det, s br du lsa
  resten av den hr underavdelningen, bara fr att f information. Kr
  programmet fr att gra den faktiska installeringen -- dess skapare
  visste skert mer om den specifika distributionen n jag gr, och du
  undviker mnga fel-mjligheter.

  Mer detaljerad information om att skapa start- och rot-disketter finns
  i Linux Bootdisk HOWTO p  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/Bootdisk-
  HOWTO.html>.

  Ditt frsta steg blir att vlja en start-diskett, vilken passar din
  hrdvara. Om du mste gra det fr hand, s kommer du fr det mesta
  upptcka antingen att (a) start-disketterna p din CD-ROM heter saker
  som kommer hjlpa dig att vlja rtt, eller (b) det finns en
  innehllsfrteckning, i en fil i nrheten, som beskriver varje
  diskett.

  Nsta steg r att skapa disketter frn start-disketten du har valt,
  och frn rot- och rddnings-disketterna. Det r till detta du behver
  MS-DOS-programmet RAWRITE.EXE.

  Vidare mste du ha tv eller tre high-density MS-DOS-formatterade
  disketter. (De mste vara av samma typ; allts, om start-disketten r
  en 3.5", s mste bda disketterna vara 3.5"-diskar.) Du anvnder
  RAWRITE.EXE fr att skriva start- och rot-diskarna till disketter.

  Anropa det utan argument, s hr:


       C:\> RAWRITE


  Svara p frgorna om namnen p filerna som ska skrivas, och till
  vilken floppy-station de ska skrivas (som A:). RAWRITE kommer kopiera
  filen, block per block, direkt till disketten. Anvnd ocks RAWRITE
  till rot-disketten (t.ex. COLOR144). Nr du r klar s har du tv
  disketter: den ena r en start-diskett, den andra r en rot-diskett.
  Observera att dessa bda disketter inte lngre kan lsas av MS-DOS (de
  r p stt och vis ``Linux-formatterade'' disketter).

  Du kan anvnda dd(1)-kommandot p ett UNIX-system, fr att utfra
  samma sak. (Till detta behver du naturligtvis en UNIX arbetsstation
  med en floppy-station.) T.ex. s kan du, p en Sun arbetsstation, med
  floppy-stationen p enhet /dev/rfd0 anvnda fljande kommando:



       $ dd if=bare of=/dev/rfd0 obs=18k




  Du mste ange en passande block-storleks-parameter (`obs'-parametern)
  p vissa arbetsstationer (t.ex. Sun), annars kommer det misslyckas. Om
  du har problem s kan man-sidan fr dd(1) vara behjlplig.

  Se till s att du anvnder oanvnda, felfria disketter. Disketterna
  fr inte innehlla ngra korrupta block.

  Observera att du inte behver kra Linux eller MS-DOS redan, fr att
  kunna installera Linux. Att kra Linux eller MS-DOS gr det dock
  enklare att skapa start- och rot-disketterna frn din CD-ROM. Om du
  inte har ngot operativ-system p din masking, s kan du anvnda ngon
  annans Linux- eller MS-DOS-maskin, bara fr att skapa disketterna, och
  sedan installera.


  6.3.  Partitionera om din DOS/Windows-hrddisk

  P de flesta anvnda system, s tas redan hrddisken upp av
  partitioner med MS-DOS, OS/2 osv. Du mste ndra storleken p dessa
  partitioner, fr att kunna gra utrymme tillgngligt fr Linux. Om du
  ska kra ett dual-boot-system, s r rekommenderas det starkt att du
  lser en eller flera av de fljande mini-HOWTOna, vilket beskriver
  olika dual-boot-konfigurationer.


    Linux+DOS+Win95 mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95.html>.

    Linux+OS2+DOS mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+OS2+DOS.html>.

    DOS-Win95-OS2-Linux mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+DOS+Win95+OS2.html>.

    Linux+Win95 mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+Win95.html>

    Linux+WinNT-Loader mini-HOWTO,
     <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Linux+WinNT-Loader.html>

     ven om de inte r direkt tillmpbara p ditt system, s kommer de
     hjlpa dit att frsta problemen

  Observera: Vissa Linux-distributioner kan installeras i en katalog p
  din MS-DOS-partition. (Vilket skiljer sig frn att installera FRN en
  MS-DOS-partition.) Istllet kan du anvnda ``UMSDOS-filsystemet'',
  vilket lter dig behandla en katalog p din MS-DOS-partition som ett
  Linux-filsystem. P det sttet kan du undvika att partitionera om din
  hrddisk.

  Jag rekommenderar denna metod endast om din hrddisk redan har fyra
  partitioner, och en om-partitionering skulle stlla till strre
  problem n det r vrt (det gr Linux lngsammare, p.g.a. att
  filnamnen mste versttas). Eller, om du vill testa Linux, innan du
  partitionerar om, s r det hr ett bra stt att gra det. I de flesta
  fall ska du dock partitionera om, som det beskrivs hr. Om du planerar
  att anvnda UMSDOS r fr du klara dig p egen hand--det dokumenteras
  inte i detalj hr. Fr.o.m. nu frutstter vi att du INTE anvnder
  UMSDOS, och att du kommer att partitionera om.

  En partition r en avdelning av hrddisken, vilken anvnds av ett
  visst operativ-system. Om du bara har MS-DOS installerat, s har din
  hrddisk antagligen bara en partition. Fr att anvnda Linux blir du
  dock tvungen att partitionera om hrddisken, s att du har en
  partition fr MS-DOs och en (eller flera) fr Linux.

  Det finns tre sorters partitioner: primra, utkade och logiska. Fr
  att uttrycka det enkelt, s r primra partitioner en av de fyra
  huvud-partitionerna p hrddisken. Men om du vill ha mer n fyra
  partitioner per hrddisk, s mste du skapa en utkad partition,
  vilken kan innehlla flera logiska partitioner. Du lagrar inte data
  direkt p en utkad partition--den anvnds endast som en behllare fr
  logiska partitioner. Data lagras endast p antingen primra eller
  logiska partitioner.

  Fr att uttrycka det p ett annat stt, s anvnder de flesta bara
  primra partitioner. Men om du behver mer n fyra partitioner p en
  hrddisk, s skapar du utkade partitioner. Logiska partitioner skapas
  sen ovanp den utkade partitionen, och s har du gjort det--mer n
  fyra partitioner p en hrddisk.

  Observera att du enkelt kan installera Linux p den andra hrddisken i
  ditt system (vilken kallas D: under MS-DOS). Du anger helt enkelt det
  rtta enhets-namnet d du skapar Linux-partitioner. Detta beskrivs i
  detalj nedan.

  Tillbaks ompartitioneringen av din hrddisk: problemet med att ndra
  storlek p partitioner r att det inte finns ngot (enkelt) stt att
  gra det, utan att ta bort all data p de partitionerna. Drfr r du
  tvungen att ta en fullstndig skerhetskopia p hela ditt system,
  innan du partitionerar om. Fr att ndra storlek p en partition, tar
  vi helt enkelt bort den (eller dem) och terskapar den (dem) med
  mindre storlekar.

  Observera: Det finns en icke-destruktiv ompartitionerare fr MS-DOS,
  som heter FIPSs. Titta p
  <http://sunsite.unc.edu/pub/Linux/system/Install>. Med FIPS, en disk-
  optimerare (t.ex. Norton Speed Disk) och lite tur, s kan du ndra
  storlek p dina MS-DOS-partitioner, utan att ta bort datan p dem. Det
  rekommenderas fortfarande att du tar en fullstndig skerhetskopia,
  innan du ger dig p detta.

  Om du inte anvnder FIPS, s r det klassiska sttet att modifiera
  partitioner med programmet FDISK. T.ex., lt oss sga att du har en
  hrddisk p 80 meg, tillgnad MS-DOS. Du skulle vilja dela den p
  mitten---40 meg till MS-DOs och 40 meg till Linux. Fr att gra detta,
  kr FDISK under MS-DOS, frstr den 80-megs MS-DOS-partitionen och
  skapa en ny MS-DOS-partition p 40 meg, i dess stlle. Sen kan du
  formattera den nya partitionen och terinstallera dina MS-DOS-program
  frn skerhets-kopior. 40 megabytes hrddisk-utrymme r tomt. Senare
  skapar du Linux-partitioner, p denna oanvnda del av hrddisken.

  I korthet r det fljande det du ska gra fr att ndra storlek p MS-
  DOS-partitioner med FDISK:


  1. Gr en fullstndig skerhetskopia av ditt system.

  2. Skapa en MS-DOS start-diskett, med ett kommando som

       FORMAT /S A:

  3. Kopiera filerna FDISK.EXE och FORMAT.COM till denna diskett,
     tillsammans med andra verktyg du behver. (T.ex. verktyg fr att
     terskapa ditt system frn skerhetskopian.)

  4. Starta med MS-DOS start-disketten.

  5. Kr FDISK, och specificera eventuellt vilken hrddisk du vill
     modifiera (som t.ex.  C: eller D:).

  6. Anvnd FDISK-menyerna fr att ta bort partitionerna som du vill
     ndra storlek p. Detta kommer frstra all data p de angivna
     partitionerna.

  7. Anvnd FDISK-menyerna fr att terskap dessa partitioner, med
     mindre storlekar.

  8. Avsluta FDISK och formattera om de nya partitionerna med FORMAT-
     kommandot.

  9. terstll original-filerna frn skerhetskopian.

     Observera att MS-DOS FDISK ger dig alternativet att skapa en
     "logisk DOS-enhet" (logical DOS drive). En logisk DOS-enhet r bara
     en logisk partition p din hrddisk. Du kan installera Linux p en
     logisk partition, men du br inte skapa den logiska partitionen med
     MS-DOS fdisk. S om du fr tillfllet anvnder en logisk DOS-enhet
     och vill installera Linux istllet fr den, s ska du ta bort den
     logiska enheten med MS-DOS FDISK och (senare) skapa en logisk
     partition fr Linux i dess stlle.

  Mekanismerna som anvnds fr att partitionera om fr OS/2 och andra
  operativ-system liknar dessa. Se dokumentationen fr dessa operativ-
  system fr detaljer.


  6.4.  Skapa partitioner fr Linux

  Nr du har partitionerat om din hrddisk s mste du skapa Linux-
  partitioner. Innan jag beskriver hur du gr det, s ska vi prata lite
  om partitioner och filsystem under Linux.


  6.4.1.  Grundlggande om partitioner

  Linux krver tminstone en partition, fr rot-filsystemet, vilken
  innehller krnan och sjlva mjukvaran.

  Du kan tnka p ett filsystem som en partition som r formatterad fr
  Linux. Filsystem anvnds fr att lagra filer. Varje system mste
  tminstone ha ett rot-filsystem. Mnga anvndare fredrar dock att att
  ha flera filsystem---ett fr varje huvudsaklig del av katalog-trdet.
  T.ex. s kan du vilja ha ett separat filsystem fr att lagra alla
  filer under /usr-katalogen. (Observera att framt-lutande snedstreck
  anvnds fr att tskilja kataloger under UNIX, inte bakt-lutande, som
  i MS-DOS.) I det fallet har du bde ett rot-filsystem och ett /usr-
  filsystem.

  Varje filsystem behver sin egen partition. Allts, om du anvnder
  bde rot- och /usr-filsystem, s mste du skapa tv Linux-partitioner.

  Vidare skapar de flesta anvndare en swap-partition, vilken anvnds
  till det virtuella minnet. Om du har, sg, 4 megabyte minne i din
  maskin, och en 10-megabytes swap-partition, s anser Linux att du har
  14 megabytes virtuellt minne.


  Nr du anvnder swap-utrymme, s flyttar Linux oanvnda minnes-"sidor"
  (pages) till hrddisken, vilket tillter dig att kra flera
  applikationer p en gng, p ditt system. Eftersom swappning ofta r
  lngsamt, s r det dock ingen ersttning fr fysiskt RAM. Men
  applikationer som krver en vldig massa minne (som t.ex.  X-Window-
  systemet), r ofta beroende av swap-utrymme, om du inte har
  tillrckligt mycket fysiskt RAM.

  Nstan alla Linux-anvndare tar till en swap-partition. Om du har 4
  megabytes RAM minde s krvs en swap-partition fr att installera
  mjukvaran. Det rekommenderas starkt att du har en swap-partition i
  alla fall, om du inte har vldigt mycket fysiskt RAM.

  Storleken p swap-partitionen beror p hur mycket virtuellt minne du
  behver. Det fresls ofta att du ska ha minst 16 megabytes virtuellt
  minne totalt. Allts, om du har 8 meg fysiskt RAM, s ska du ha en 8
  megabytes swap-partition. Observera att swap-partitioner inte kan vara
  strre n 128 megabytes stora. Om du vill ha mer n 128 meg swap, s
  mste du skapa flera swap-partitioner. Du kan ha upp till 16 swap-
  partitioner allt som allt.

  Du kan hitta mer om teorin bakom swap-utrymme och hur det ska lggas
  upp, och om disk-partitionering i Linux Partition mini-HOWTO (
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Partition>).

  Observera: det r mjligt, men lite krngligt, att dela en swap-
  partition mellan Linux och Windows 95 p ett dual-boot-system. Fr
  detaljer, se Linux Swap Space Mini-HOWTO, url url="http://sunsite.unc
  edu/LDP/HOWTO/mini/Swap-Space">.

  Problem #1: Om du har en EIDE-hrddisk med en partition som r strre
  n 504 MB s kanske din BIOS inte lter dig starta ett Linux som r
  installerat p den. Det hr ska inte vara ett problem om du har en
  SCSI-controller, vilka vanligtvis har sina egna BIOS. Fr tekniska
  detaljer, se Large Disk Mini-HOWTO,
  <http://sunsite.unc.edu/LDP/HOWTO/mini/Large-Disk>.

  Problem #2: Har du bde IDE- och SCSI-hrddiskar? I s fall mste du
  se upp. Ditt BIOS kanske inte lter dig starta direkt frn en SCSI-
  hrddisk


  6.4.2.  Partitions-storlekar

  Frutom dina rot- och swap-partitioner, kommer du vilja skapa en eller
  flera partitioner fr mjukvara och hem-kataloger.

  ven om det r teoretiskt mjligt att kra allt frn en stor
  partition, s r det nstan ingen som gr det. Att ha flera
  partitioner har flera frdelar:


    Det minskar ofta tiden som gr t till att kolla fil-systemen, d
     systemet startas upp.

    Filer kan inte vxa ver partitions-grnserna. Allts kan du
     anvnda partitions-grnser som brandvggar mot program (som Usenet-
     nyheter) som vill ta upp enorma mngder hrddisk-utrymme, fr att
     hindra dem frn att vxa s att de tar upp utrymme som behvs av
     krnan och resten av dina applikationer.

    Om det skulle bli ngot svrt fel p ngon sektor p din hrddisk,
     s r det mindre smrtsamt att formattera och fixa en enda
     partition, n att hlla p och gra om allt frn brjan.


  Nu fr tiden r hrddiskarna vldigt stora, och en bra konfiguration
  r att ha en liten partition (mindre n 80 med), en hyffsat stor /usr-
  partition (upp till 300 meg eller s) fr att lagra system-mjukvaran
  p, och resten av ditt tillgngliga utrymme fr hem-kataloger.

  Du kan utveckla detta, fr att passa dig. Om du kommer att kra
  Usenet-nyheter, t.ex., s kommer du vilja ge en partition till detta,
  fr att se till att det inte ter upp mer hrddisk-utrymme n du vill
  att det ska. Eller skapa en /var-partition fr e-post, nyheter och
  tillflliga filer tillsammans. Men i dessa tider av vldigt billiga,
  vldigt stora hrddiskar, blir dessa komplikationer mindre och mindre
  fr din frsta Linux-installering. Speciellt frsta gngen r det bst
  att gra allt s enkelt som mjligt.


  6.5.  Starta frn installerings-disketten

  Frsta steget r att starta upp frn start-disketten, som du skapade I
  normala fall kommer du att kunna starta upp utan problem: start-
  prompten kommer fylla i sig sjlv efter 10 sekunder. Men genom att
  ange parametrar efter namnet p krnan s kan du specificera diverse
  hrdvaru-parametrar, som din SCSI-controllers IRQ och adress, eller
  hrddisk-geometri, innan krnan startas. Det hr r ndvndigt om
  Linux t.ex. inte ser din SCSI-controller eller hrddisk-geometri.

  Mnga BIOS-lsa SCSI-controllers krver att du specificerar post-
  adress och IRQ d du startar upp. ven IBM PS/1-, ThinkPad- och
  ValuePoint-maskiner kan behva detta, d de inte sparar hrddisk-
  geometrin i CMOS, vilket gr att du mste specificera dem d du
  startar upp. (Senare kommer du sjlv kunna konfigurera systemet, s
  att det sjlv kan kan ge dessa parametrar.

  Kolla meddelandena d systemet startas. De listar och beskriver den
  hrdvara din Linux-installation ser. Speciellt om du har en SCSI-
  controller, s ska du se en listning av upptkta SCSI-enheter. Om du
  ser meddelandet



       SCSI: 0 hosts




  s upptcktes inte din SCSI-controller, och du mste ta reda p hur du
  ska tala om fr krnan var den finns.

  Ditt system visar ocks information om upptkta hrddisk-partitioner
  och enheter. Om ngot i denna information r felaktig, eller fattas,
  s mste du tvinga fram systemet att se hrdvaran.

   andra sidan, om allt gr vl och  din hrdvara verkar bli sedd, s
  kan du hoppa till avsnittet "Ladda rot-disketten".

  Fr att tvinga systemet att se din hrdvara, s mste du ange de
  korrekta parametrarna vid start-prompten, genom att anvnda fljande
  syntax:



       linux <parametrar...>





  Det finns ett antal sdana parametrar tillgngliga; vi tar upp ngra
  av de vanligaste nedan. Moderna start-disketter ger dig ofta mjlighet
  att se en hjlp-sida, vilken beskriver krn-parametrarna, innan du
  startar upp systemet.


    hd=cylinders,heads,sectors Specificera hrddisk-geometrin.  Krvs
     fr system ssom IBM PS/1, ValuePoint and ThinkPad. Om din hrddisk
     t.ex. har 683 cylindrar, 16 huvuden och 32 sektorer per track,
     skriv



       linux hd=683,16,32





    tmc8xx=memaddr,irq Specificera adress och IRQ fr BIOS-ls Future
     Domain TMC-8xx SCSI-controller. T.ex.



       linux tmc8xx=0xca000,5





  Observera att 0x-prefixet mste anvndas fr alla vrden som anges i
  hex. Detta gller fr alla de fljande alternativen.

    st0x=memaddr,irq Specificera adress och IRQ fr BIOS-ls Seagate
     ST02-controller.

    t128=memaddr,irq Specificera adress och IRQ fr BIOS-ls Trantor
     T128B-controller.

    ncr5380=port,irq,dma Specificera port, IRQ och DMA-kanal fr vanlig
     NCR5380-controller.

    aha152x=port,irq,scsi_id,1 Specificera port, IRQ och SCSI ID fr
     BIOS-ls AIC-6260-controller. Dessa inkluderar Adaptec 1510, 152x
     och Soundblaster SCSI-controllers.

  Om du har frgor om dessa start-alternativ, ls Linux SCSI HOWTO,
  vilken ska finnas tillgnglig p de flesta Linux FTP-arkiv (eller frn
  samma stlle som du fick tag p det hr dokumentet ifrn). SCSI HOWTOn
  frklarar Linux SCSI-kompatibilitet i mycket strre detalj.


  6.6.  Anvnda rot-disketten

  Efter att du har starta start-disketten, s kommer du bli tillsagt att
  stta i rot-disken (eller diskarna). D ska du ta ut start-disketten
  frn floppy-stationen och stta i rot-disketten. Tryck sedan enter fr
  att fortstta. Du kan ocks bli tvungen att ladda en andra rot-
  diskett.

  Vad som faktiskt hnder r fljande: start-disketten skapar ett
  operativ-system i miniatyr, vilket (p.g.a. att hrddisken inte r
  preparerad) anvnder en bit av ditt RAM som virtuell disk (vilken,
  logiskt nog, kallas en "ramdisk").


  Rot-disketten laddar in en uppsttning sm filer och installerings-
  verktyg p ramdisken, som du kommer anvnda fr att preparera din
  hrddisk och installera ett Linux till den, frn din CD-ROM.


  6.6.1.  Vlja EGA- eller X-installering

  ldre Linux-varianter (inklusive Slackware) gav dig, vid den hr
  tidpunkten, ett skal och krvde att du skulle skriva installerings-
  kommandon fr hand, i en beskriven ordning. Detta r fortfarande
  mjligt, men nyare distributioner startar genom att kra ett skrm-
  orienterar installerings-program, vilket frsker leda dig genom de
  terstende stegen, och ge en massa hjlp under tiden.

  Du kommer antagligen att bli erbjuden mjligheten att konfigurera X
  med en gng, s att installerings-programmen kan kra i grafik-lge.
  Om du vljer den vgen s kommer installerings-programmet att frga
  dig om din mus och skrm-typ, innan sjlva installeringen inleds. S
  fort du lyckas f Linux installerat s kommer dessa instllningar att
  sparas t dig. Du kommer att kunna stlla in skrmens prestanda
  senare, s p det hr stadiet fr man nja sig med ett vanligt 640x480
  SVGA-lge.

  X r inte ndvndigt fr installeringen, men (frutsatt att du kan
  komma frbi mus- och skrm-konfigureringen) mnga tycker att ett
  grafiskt anvndar-grnssnitt r enklare att anvnda. Och du kommer
  vilja f igng X i alla fall, s att frska gra det med en gng r
  ett naturligt steg.

  Flj bara instruktionerna i programmet. Det kommer att ta dig genom de
  ndvndiga stegen fr att preparera din hrddisk, skapa anvndar-
  konton och installera mjukvaru-paket frn CD-ROMen.

  I de fljande under-avsnitten kommer vi att beskriva ngra av de svra
  omrdena i installerings-processon, som om vi gjorde dem fr hand. Det
  hr hjlper dig att frst vad installations-programmet gr, och
  varfr.


  6.6.2.  Anvnda fdisk  och cfdisk

  Ditt frsta installerings-steg, s fort rot-diskettens Linux r
  startat, kommer bli att skapa eller modifiera partitions-tabellen p
  dina hrddiskar. ven om du anvnda FDISK fr att skapa partitioner
  tidigare, s kommer du behva g tillbaks till partitions-tabellen nu
  och stta in en del Linux-specifik information i den.

  Fr att skapa eller modifiera Linux-partitioner kommer vi anvnda
  Linux-versionen av fdisk-programmet, eller dess skrm-orienterade
  slkting cfdisk.

  Oftast kommer installerings-programmet leta efter en redan existerande
  partitions-tabell och erbjuda dig att kra fdisk eller cfdisk p den,
  t dig. Av de tv r cfdisk definitivt enklare att anvnda, med senare
  versioner av det r ocks mindre tolerant mot icke-existerande eller
  korrupta partitions-tabeller.

  Drfr kanske du finner (speciellt om du installerar p oanvnd
  hrdvara) att du kommer behva brja med fdisk fr att ta dig till en
  position som cfdisk kan hantera. Frsk kra cfdisk; om det klagar,
  kr fdisk. (Ett bra stt att fortstta, om du installerar ett system
  med bara Linux och cfdisk klagar, r att anvnda fdisk fr att
  frstra alla existerande partitioner, och sedan kra igng cfdisk fr
  att modifiera den tomma tabellen.)


  Ngra anmrkningar r tillmpliga p bde fdisk och cfdisk. Bda tar
  en parameter, vilket r namnet p hrddisken som du vill skapa Linux-
  partitioner p. Hrddiskarnas enhets-namn r:


    /dev/hda Frsta IDE-driven

    /dev/hdb Andra IDE-driven

    /dev/sda Frsta SCSI-driven

    /dev/sdb Andra SCSI-driven

  T.ex., fr att skapa Linux-partitioner p den frsta SCSI-hrddisken
  p ditt system s kommer du anvnda (eller ditt installerings-program
  gr det frn ett meny-val) kommandot:


       cfdisk /dev/sda


  Om du anvnder fdisk eller cfdisk utan parametrar, s kommer det att
  anta /dev/hda.

  Fr att skapa Linux-partitioner p den andra hrddisken p ditt
  system, ange helt enkelt antingen /dev/hdb (fr IDE-hrddiskar) eller
  /dev/sdb (fr SCSI-hrddiskar), nr du kr fdisk.

  Alla dina Linux-partitioner behver inte finnas p samma hrddisk. Du
  kanske t.ex. vill skapa din rot-filsystems-partition p /dev/hda och
  din swap-partition p /dev/hdb. Fr att gra detta behver du bara
  kra fdisk eller cfdisk en gng fr varje hrddisk.

  I Linux ges partitionerna ett namn, baserat p vilken hrddisk de
  finns p. T.ex. s r frsta partitionen p hrddisken /dev/hda
  /dev/hda1, den andra r /dev/hda2 osv. Om du har ngra logiska
  partitioner, s numreras de med brjan vid /dev/hda5, /dev/hda6 osv.

  Observera: Du ska inte skapa eller ta bort partitioner fr andra
  operativ-system n Linux med Linux fdisk eller cfdisk. Allts, skapa
  inte och ta inte bort MS-DOS-partitioner med denna version av fdisk;
  anvnd MS-DOS version av FDISK istllet. Om du frsker skapa MS-DOS-
  partitioner med Linux fdisk, s finns det risk att MS-DOS inte kommer
  knna igen dessa partitioner, och vgra att starta.

  Hr r ett exempel p anvndning av fdisk. Hr har vi en enda MS-DOS-
  partition, vilken anvnder 61693 block p hrddisken, och resten av
  den r ledig fr Linux. (Under Linux r ett block 1024 bytes. 61693
  block r allts runt 61 megabytes.) Vi kommer att skapa tv
  partitioner fr detta lro-exempel, swap och rot. Du gr nog bst i
  att utvidga detta till fyra Linux-partitioner, i linje med
  rekommendationerna ovan: en fr swap, en fr rot-filsystemet, ett fr
  system-mjukvara och en fr hem-kataloger.

  Frst anvnder vi "p"-kommandot, fr att visa den nuvarande
  partitions-tabellen. Som du kan se s r /dev/hda1 (den frsta
  partitionen p /dev/hda en DOS-partition om 61693 block.









  Command (m for help):   p
  Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders
  Units = cylinders of 608 * 512 bytes

       Device Boot  Begin   Start     End  Blocks   Id  System
    /dev/hda1   *       1       1     203   61693    6  DOS 16-bit >=32M

  Command (m for help):




  Nsta steg r att anvnda "n"-kommandot fr att skapa en ny partition.
  Linux rot-partitionen gr vi 80 meg stor.



       Command (m for help):  n
       Command action
           e   extended
           p   primary partition (1-4)
       p




  Hr tillfrgas vi om vi vill skapa en utkad eller en primr
  partition. I de flesta fall vill du anvnda primra partitioner, om du
  inte behver mer n fyra partitioner p en hrddisk. Se avsnittet
  "Oartitionera om" ovan, fr mer information.



       Partition number (1-4): 2
       First cylinder (204-683):  204
       Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (204-683): +80M




  Den frsta cylinderna ska vara cylindern EFTER den sista i den
  fregende partitionen. I det hr fallet slutade /dev/hda1 p cylinder
  203, s vi startar den nya partitionen p cylinder 204.

  Som du kan se, s anvnder vi notationen "+80M", vilket specificerar
  en partition som r 80 meg stor. P samma stt skulle notationen
  "+80K" specificera en partition p 80 kilobytes och "+80" skulle
  specificera en partition p endast 80 bytes.



       Warning: Linux cannot currently use 33090 sectors of this partition




  Om du ser den hr varningen s kan du ignorera den. Den finns kvar
  frn en gammal begrnsning, som gjorde att Linux filsystem endast
  kunde vara 64 meg stora. Med nya filsystems-typer, s gller inte
  detta lngre...  partitioner kan nu vara upp till 4 terabytes stora.

  Nsta steg r att skapa en swap-partition p 10 megabytes, /dev/hda3.




  Command (m for help): n
  Command action
      e   extended
      p   primary partition (1-4)
  p

  Partition number (1-4): 3
  First cylinder (474-683):  474
  Last cylinder or +size or +sizeM or +sizeK (474-683):  +10M




  Igen s visar vi frst innehllet i partitions-tabellen. Se till att
  skriva ner den hr informationen, speciellt storleken, i block, p
  varje partition. Du kommer behva den hr informationen senare.



       Command (m for help): p
       Disk /dev/hda: 16 heads, 38 sectors, 683 cylinders
       Units = cylinders of 608 * 512 bytes

            Device Boot  Begin   Start     End  Blocks   Id  System
         /dev/hda1   *       1       1     203   61693    6  DOS 16-bit >=32M
         /dev/hda2         204     204     473   82080   83  Linux native
         /dev/hda3         474     474     507   10336   83  Linux native




  Observera att Linux swap-partitionen (hr /dev/hda3) r av typen
  "Linux native". Vi mste byta typen till den rtta fr swap-
  partitioner, "Linux swap", s att installerings-programmet kan knna
  igen den som en sdan. Fr att uppn detta, anvnd kommandot "t":



       Command (m for help): t
       Partition number (1-4): 3
       Hex code (type L to list codes): 82




  Om du anvnder "L" fr att visa typ-koderna, s finner du att 82 r
  typen som motsvarar Linux swap.

  Fr att avsluta fdisk och spara ndringarna till partitions-tabellen
  s anvnder du "w"-kommandot. Fr att avsluta fdisk UTAN att spara
  ndringarna, anvnd "q"-kommandot.

  Efter att du avslutat fdisk kanske systemet sger t dig att starta
  om, fr att se till att ndringarna fick nskad effekt. Rent generellt
  s finns det ingen anledning att starta om, efter att du har anvnt
  fdisk---moderna versioner av fdisk och cfdisk r tillrckligt smarta
  fr att kunna uppdatera partitionerna utan att starta om.


  6.6.3.  Steg efter installeringen

  Nr du har modifierat partitions-tabeller s ska dina installerings-
  program leta efter dem, och erbjuda dig att mjliggra swappning, med
  din swap-partition. Svara ja.


  (Anledningen till att denna frga ver huvud stlls, istllet fr att
  det bara grs automatisk, r att du kanske kr ett dual-boot-system
  och ngon av dina icke-Linux-partitioner ser ut som en swap-
  partition.)

  Nsta steg r att programmet ber dig ge Linux filsystems-namn (som /,
  /usr, /var, /tmp, /home, /home2 etc.) till varje icke-swap-partition
  som du ska anvnda.

  Det finns bara en hrd och snabb regel fr detta. Det mste finnas ett
  rot-filsystem, vilket heter /, och man mste kunna starta frn det. Du
  kan kalla dina andra Linux-partitioner vad du vill. Men det finns
  vissa konventioner om vad du ska kalla dem, vilka antagligen kommer
  gra ditt liv lttare sen.

  Tidigare rekommenderade jag en grundlggande tre-partitionerns
  konfigurering, vilken inkluderade en liten rot-, en mellan-stor
  system-mjukvaru-partition och en stor hem-katalogs-partition.
  Traditionellt skulle dessa heta /, /usr och /home. Det ointuitiva
  "/usr"-namnet r en historisk kvarleva frn tiderna d (mycket mindre)
  Unix-system hade system-mjukvara och anvndarnas hem-kataloger p en
  enda icke-rot-partition. En del mjukvara r fortfarande beroende av
  den.

  Om du har mer n ett omrde fr hem-kataloger, s r det konvention
  att kalla dem /home, /home2, /home3 osv. Det hr kan bli aktuellt om
  du har tv fysiska hrddiskar. P mitt personliga system, t.ex., ser
  det fr tillfllet ut s hr:



       Filesystem         1024-blocks  Used Available Capacity Mounted on
       /dev/sda1              30719   22337     6796     77%   /
       /dev/sda3             595663  327608   237284     58%   /usr
       /dev/sda4            1371370    1174  1299336      0%   /home
       /dev/sdb1            1000949  643108   306130     68%   /home2




  Den andra hrddisken (sdb1) r egentligen inte alls bara /home2; swap-
  partitionerna p sda och sdb visas inte hr. Men du kan se att /home
  r en stor, ledig area p sda, och att /home2 r hem-katalogs-utrymmet
   sdb.

  Om du vill skapa en partition fr strunt, spool, temporra filer, e-
  post och nyhets-filer, kalla den /var. Annars kommer du antagligen
  vilja skapa en /usr/var och skapa en symbolisk link, som heter /var,
  som pekar tillbaks p den (installerings-programmet kanske erbjuder
  dig att utfra detta).


  6.7.  Installera mjukvaru-paket

  S fort du har klarat av att preparera dina partitioner, s r
  terstoden av installeringen nstan automatisk. Ditt installerings-
  program (vare sig det r EGA- eller X-baserat) kommer att leda dig
  genom ngra menyer, vilka lter dig vlja vilken CD-ROM du ska
  installera frn, vilka partitioner du vill anvnda osv.

  Hr ska vi inte g igenom s mnga specifika saker av detta steg av
  installeringen. Det r en av de delar som skiljer sig mest r, mellan
  olika Linux-distributioner (tillverkarna tvlar, av tradition, om att
  lgga till mest hr), men ocks den enklaste delen. Och installerings-
  programmen sger sig ganska mycket sjlv, men bra hjlp tillgnglig.

  6.8.  Efter paket-installeringen

  Efter att installeringen r frdig, och om allt fr vl, s kommer
  installerings-programmet att leda dig genom ngra alternativ fr att
  konfigurera ditt system, innan det fr frsta gngen ska startas frn
  hrddisken.


  6.8.1.  LILO, LInux LOader

  LILO (vilket str fr LInux LOader (Linux-laddare)) r ett program som
  lter dig starta Linux (och andra operativ-system, som MS-DOS) frn
  din hrddisk.

  Du kanske ges mjlighet att installera LILO p din hrddisk. Om du
  inte kr OS/2, svara "ja". OS/2 har speciella krav; se ``Speciella
  LILO-instllningar'' nedan.

  Att installera LILO som din primra laddare gr en separat start-
  diskett ondig; istllet kan du sga t LILO, varje gng du startar om
  datorn, vilket operativ-system det ska starta t dig.


  6.8.2.  Skapa en start-diskett (valfritt)

  Du kanske ocks ges chansen att skapa en "standard start-diskett",
  vilken du kan anvnda fr att starta ditt nyligen installerade Linux-
  system. (Det hr r en ldre och ngot mindre praktisk metod, vilken
  antar att du vanligtvis startar DOS, men anvnder start-disketten fr
  att starta Linux.)

  Till detta behver du en tom, "high-density" MS-DOS-formatterad
  diskett av den sort som du kan starta med p ditt system. Stt bara i
  disketten nr du blir tillsagd att gra det, och en start-diskett
  kommer skapas.  (Den hr r inte densamma som installations-start-
  disketten, och du kan inte byta ut den ena mot den andra!)


  6.8.3.  Diverse system-instllningar

  Proceduren efter installeringen tar dig ocks genom flera menyer,
  vilka lter dig konfigurera ditt system. Detta inkluderar att
  specificera dina modem- och mus-enheter, samt tids-zon. Flj meny-
  alternativen.

  Det kanske ocks ber dig skapa anvndar-konton eller att skapa ett
  lsenord fr roots (system-administratren) konto. Detta r inte
  komplicerat och du kan fr det mesta bara g igenom instruktionerna
  som ges p skrmen.


  7.  Starta ditt nya system

  Om allt gick som planerat, s ska du nu kunna starta Linux frn din
  hrddisk, med hjlp av LILO. Alternativt kan du starta det frn din
  Linux-start-diskett (inte den ursprungliga start-disketten, utan den
  som du skapade efter att mjukvaran installerats). Efter att du har
  startat, logga in som root. Gratulerar! Du har ditt alldeles egna
  Linux-system.

  Om du startar upp med hjlp av LILO, prva att hlla ner shift eller
  ctrl nr systemet startas. Detta ger dig en start-prompt; tryck tab
  fr att se en lista av alternativ. P det hr sttet kan du starta
  Linux, MS-DOS eller vad du vill, direkt frn LILO.


  8.  Efter din frsta uppstartning

  Du ska nu se login-prompten i ett nytt Linux, just startat frn din
  hrddisk. Gratulerar!


  8.1.  Inledande system-administrering

  Beroende p hur installerings-fasen gick, s kan du nu bli tvungen att
  skapa anvndar-konton, ndra maskin-namnet eller (om)konfigurera X.
  Det finns mnga fler saker som du kan stlla in och konfigurera,
  inklusive enheter fr skerhetskopiering, SLIP/PPP-lnkar to en ISP
  (internet-leverantr) osv.

  En bra bok om system-administrering under UNIX kan vara till stor
  hjlp.  (Jag freslr Essential system administration frn O'Reilly
  and Associates.) Du kommer att lra dig de har sakerna p om p. Du
  br lsa diverse Linux-HOWTOn, som NET-2-HOWTO och Printing-HOWTO, fr
  information om andra konfigurerings-uppgifter.


  8.2.  Speciella LILO-instllningar

  LILO r en "boot loader", som kan anvndas fr att vlja antingen
  Linux, MS-DOS, eller ngot annat operativ-system, d systemet startas.
  Det finns vissa mjligheter att din distribution automatiskt
  konfigurerade LILO t dig, under installerings-fasen (om du inte
  anvnder OS/2, s r det vad du skulle ha gjort). I s fall kan du
  hoppa ver resten av det hr avsnittet.

  Om du installerade LILO som primr boot loader, s kommer det ta hand
  om frsta stegets start-process fr alla operativ-system p din
  hrddisk. Detta fungerar bra om MS-DOS r det enda andra operativ-
  systemet du har installerat. Det kan dock hnda att du kr OS/2, som
  har sin egen "Boot Manager". I s fall s ska du lta OS/2s Boot
  Manager skta frsta stegets start-process och anvnda LILO endast fr
  att starta Linux (som andra stegets boot loader).

  Ett viktig sak att tnka p fr folk som anvnder EIDE-system: p.g.a.
  BIOS-begrnsningar s mste boot-sektorerna fr alla operativ-system
  finnas p en de tv frsta fysiska hrddiskarna. Annars hnger sig
  LILO efter att ha skrivit ut "LI", oavsett var du kr det ifrn.

  Om du mste stlla in LILO manuellt, s innebr detta att du ska
  editera filen /etc/lilo.conf. Nedan presenterar vi ett exempel p en
  konfigurerings-fil fr LILO, dr Linux rot-partition r p /dev/hda2
  och MS-DOS finns installerat p /dev/hdb1 (p den andra hrddisken).



















  # Sg t LILO att installera sig som den primra boot-laddaren p /dev/hda.
  boot = /dev/hda
  # "Boot image" att installera; du ska nog inte ndra p det hr
  install = /boot/boot.b

  # Stycket fr att starta Linux.
  image = /vmlinuz       # Krnan r i /vmlinuz
    label = linux        # Ge den namnet "linux"
    root = /dev/hda2     # Anvnd /dev/hda2 som rot-filsystem
    vga = ask            # Frga om VGA-lge
    append = "aha152x=0x340,11,7,1"  # Lgg det hr till start-alternativen,
                                     # fr att se SCSI-controllern

  # Stycket fr att starta MS-DOS
  other = /dev/hdb1      # Det hr r MS-DOS-partitionen
    label = msdos        # Ge den namnet "msdos"
    table = /dev/hdb     # Partitions-tabellen fr andra hrddisken




  Nr du har editerat /etc/lilo.conf-filen, kr /sbin/lilo som root.
  Detta kommer att installera LILO p din hrddisk. Observera att du
  mste kra /sbin/lilo varje gng du kompilerat om din krna, fr att
  f boot-laddaren att peka p den (ngot du inte behver oroa dig fr
  just nu, men lgg det p minnet).

  Observera hur vi anvnder append-alternativet i /etc/lilo.conf fr att
  specificera start-parametrar, som vi gjorde nr vi startade start-
  disketten.

  Nu kan du starta om ditt system frn hrddisken. Som standard kommer
  LILO att starta det operativ-system som str frst i konfigurerings-
  filen, vilket i detta fall r Linux. Fr att f upp start-menyn, fr
  att vlja ett annat operativ-system, hll shift eller ctrl nedtryckt
  d systemet startas; du ska nu se en prompt som

       Boot:


  Skriv hr antingen namnet p operativ-systemet du vill starta (angiven
  av label-raden i konfigurerings-filen; i det hr fallet r det antin
  gen linux eller msdos), eller tryck tab fr att f en lista.

  Lt oss nu tnka oss att du vill anvnda LILO som andra stegets boot
  loader; om du vill starta Linux frn OS/2s Boot Manager t.ex.  Fr att
  kunna starta frn en Linux-partition med OS/2s Boot Manager mste du,
  tyvrr, skapa partitionen med OS/2s FDISK, (inte Linux), och
  formattera partitionen som FAT eller HPFS, s att OS/2 knner igen
  den. (Det r IBM, det.)

  Fr att f LILO att starta Linux frn OS/2s Boot Manager, s behver
  du bara installera LILO p ditt Linux-rot-filsystem (i det ovanstende
  exemplet /dev/hda2). I s fall ska din LILO-konfigureringsfil se ut
  ngot i stil med:











  boot = /dev/hda2
  install = /boot/boot.b
  compact

  image = /vmlinuz
    label = linux
    root = /dev/hda2
    vga = ask




  Observera ndringen i boot-raden. Efter att du krt /sbin/lilo s ska
  du kunna lgga till Linux-partitionen till Boot Manager. Denna
  mekanism ska fungera fr boot loaders som anvnds av andra operativ-
  system ocks.


  9.  Administrations-tjafs


  9.1.  Anvndnings-villkor

  Detta dokuments upphovsrtt tillhr Eric S. Raymond, 1998. Du fr
  anvnda, sprida och reproducera det fritt, frutsatt att du:


    Inte utelmnar eller ndrar denna upphovsrtts-notis

    Inte utelmnar eller ndrar versions-numret eller datumet.

    Inte utelmnar eller ndrar dokumentets pekare till den senaste
     WWW-versionen.

    Klart markerar eventuella frkortade eller ndrar versioner som
     sdana.

  Dessa restriktioner r till fr att skydda potentiella lsare frn
  inaktuella eller frstrda versioner. Om du tycker att du har en bra
  bra anledning fr ett undantag, frga mig.


  9.2.  Tillknnagivanden

  Ett tacksamt tillknnagivande till Matt D. Welsh, som grundade denna
  HOWTO. Jag tog bort mycket Slackware-specifikt innehll och inriktade
  terstoden av dokumentet p CD-ROM-installering,  men en stor del av
  innehllet r fortfarande hans.

  Version 4.1 blev mycket frbttrad genom ngra frslag frn David Shao
  <dshao@best.com>.















