  The Linux Printing Usage HOWTO -- svensk versttning
  av Mark Komarinski <markk@auratek.com>.  Svensk
  versttning: Peter Nilsson <pnidv96@student.hv.se>


  1.  Inledning



  I detta dokument beskrivs den utskriftshanterare (printer spooling
  system), som fljer med operativsystemet Linux. Denna ``HOWTO'' utgr
  ett komplement till ``The Linux Printing Setup HOWTO'' (svensk
  versttning saknas f.n.), vari installation och konfiguration av
  Linux utskriftshanterare behandlas. Den information som hr
  presenteras, torde ven vara relevant fr operativsystemet BSD.



  1.1.  Dokumentets historia

  Anmrkning frn Mark Komarinski <markk@auratek.com>:

  Jag vill tacka Matt Foster fr hans hrda arbete med omarbetningen av
  denna HOWTO. Jag fortstter i hans anda, och gr tillgg nr s r
  ndvndigt fr att hlla dokumentet aktuellt.

  Anmrkning frn Matt Foster <mwf@engr.uark.edu>

  Denna version av ``Linux HOWTO---Att Skriva Ut'' r en fullstndig
  omarbetning av den HOWTO som ursprungligen skrevs av Grant Taylor
  <grant@god.tufts.edu> och Brian McCauley <B.A.McCauley@bham.ac.uk>.
  Jag har frskt f med allt material som Grant och Brians HOWTO
  tcker, men jag har drastiskt frndrat det stt p vilket materialet
  presenteras samt mngden information som tagits med. Jag tror mig
  hrigenom ha gjort dokumentet mer lttlst och komplett. Jag kan bara
  hoppas att du, som lsare, instmmer i det.


  1.2.  Versionshistorik

  v1.2.2


    Indexeringsndringar samt ngra ndringar fr att passa in i den
     nya RedHat-dokumentationen.


     v1.2.1


    Uppdateringar, ngra ndringar fr publiceringen av Dr. Linux


     v1.2


    Windows-skrivare


    Hur man ndrar maximal storlek fr filer som skall skrivas ut


     v1.11



    Ny ansvarig (fr dokumentet)!


    Lade till information om lpc


    Lade till en del information om felskning


    Pbrjade avsnitt om utskrift av grafikfiler!


  v1.1


    ndrade ordalydelsen p ngra stllen


    Skrev avsnittet om PostScript-utskrifter


    Frskte klargra ngra exempel 8-)


    Utkade drastiskt diskussionen om de grundlggande
     utskriftsverktygen fr Linux


  v1.0


    Frsta versionen som slppts till allmnheten



  1.3.  Upphovsrtt och varumrken

  Upphovsrtten till en del namn som frekommer i denna HOWTO tillhr
  vissa personer och/eller fretag. Dessa namn skrivs antingen med stor
  begynnelsebokstav, eller med endast stora bokstver.

  (c) 1995 Matt Foster (mwf@engr.uark.edu)
  (c) 1996-1997 Mark F. Komarinski (markk@auratek.com)

  Varje versttning, eller annat verk, dr hela eller delar av en
  Linux-HOWTO ingr, mste omfattas av denna copyright.

  Detta innebr, att du inte har rtt att producera ngot verk, som
  bygger p en HOWTO och begrnsa distributionen av detta ytterligare.
  Undantag till denna regel kan medges i srskilda fall; vnligen
  kontakta koordinatren av HOWTO-dokument p adressen nedan.

  Vr nskan r att mjliggra spridning av denna information via s
  mnga kanaler som mjligt. Dremot vill vi behlla upphovsrtten till
  HOWTO-dokumenten, och vi vill bli informerade om det finns planer p
  att redistribuera dem.


  Kontakta Tim Bynum, HOWTO-dokumentens koordinatr, p adressen <linux-
  howto@sunsite.unc.edu>. Du kan anvnda finger fr telefonnummer m.m.






  1.4.  Att hmta hem HOWTO-dokumenten om utskrift


  Om du vill skriva ut detta dokument, rekommenderar jag dig att hmta
  PostScript-versionen. Den r utformad p ett estetiskt tilltalande
  stt och dessutom mer lttlst. Det gr att hmta PostScript-versionen
  frn ngon av de mnga platser, dr Linux distribueras (som t.ex.
  SunSITE <ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/docs/HOWTO/>).


  1.5.  Gensvar

  Frgor, kommentarer eller rttelser gllande denna HOWTO kan skickas
  till <markk@auratek.com>.  (Vad gller i frsta hand sprkliga
  kommentarer och frslag till frbttringar av den svenska utgvan, tas
  dessa med gldje emot av Peter Nilsson <pnidv96@student.hv.se>.)


  1.6.  Tillknnagivanden

  Ett stort tack till alla dem som lste alfa-versionen av denna HOWTO
  och gav mnga kommentarer och frslag, vilka varit till stor hjlp;
  ngra kan finna resultatet av sin medverkan i denna version.

  Jag vill ocks rikta ett tack till Matt Foster, som gjorde den
  ursprungliga omarbetningen.


  2.  Att skriva ut under Linux

  I detta kapitel beskrivs hur man skriver ut filer, hur man gr fr att
  titta p skrivarkn, hur utskriftsjobb raderas frn skrivarkn, hur
  filer formateras fre utskrift samt hur ``utskriftsmiljn'' stlls in.


  2.1.  Historik


  Den utskriftshanterare som anvnds under Linux - det s.k. lp-systemet
  - r en anpassning av den kllkod som utvecklats vid University of
  California till Berkley-distributionen av UNIX (BSD).


  2.2.  Att skriva ut en fil med hjlp av lpr



  Det allra enklaste sttet att skriva ut ngot i Linux, r att snda
  den fil som skall skrivas ut direkt till skrivarenheten. Detta kan
  t.ex. gras genom att anvnda kommandot cat. Som root, skulle man
  kunna skriva



       # cat thesis.txt > /dev/lp




  I det hr fallet, r /dev/lp en symbolisk lnk till den verkliga
  skrivarenheten---m det vara en matrisskrivare, laserskrivare,
  typsttningsmaskin eller plotter. (Se ln(1) fr information om
  symboliska lnkar.)

  Av skerhetsskl, har endast root och de anvndare som r medlemmar av
  samma grupp som skrivar-demonen rtt att skriva direkt till skrivaren.
  Drfr mste kommandon som lpr, lprm och lpq anvndas fr att komma t
  skrivaren.

  lpr anvnds fr att skriva ut en fil. Kommandot lpr ansvarar fr det
  inledande arbete, som krvs fr att filen skall kunna skrivas ut, och
  verlmnar drefter kontrollen till ett annat program, lpd, skrivar-
  daemonen. Skrivar-daemonen ``talar om'' fr skrivaren hur filen skall
  skrivas ut.

  Nr lpr exekveras, kopieras frst den angivna filen till en srskild
  katalog (spool-katalogen, eller ``the spool directory''), dr den
  sedan finns tills lpd skriver ut den. D lpd fr reda p att det finns
  en fil att skriva ut, exekverar den en kopia av sig sjlv (ngot som
  vi programmerare kallar ``delning'' eller ``forking''). Denna kopia av
  lpd skriver ut filen, medan den ursprungliga kopian vntar p
  ytterligare frfrgningar. P detta stt kan flera skrivarjobb ka
  samtidigt.

  Syntaxen fr lpr(1), r vlknd,



       $ lpr [ val ] [ filnanm ... ]




  Om inget filnamn anges, frvntas inmatningen till lpr komma frn
  standardenheten fr inmatning (vanligen tangentbordet, eller utmatnin
  gen frn ett annat program). Detta ger anvndaren mjlighet att
  omdirigera utmatningen frn ett kommando till utskriftshanteraren,
  t.ex. shr:



       $ cat thesis.txt | lpr




  eller



       $ pr -l60 thesis.txt | lpr




  lpr frstr ett flertal kommandoradsargument, vilket mjliggr fr
  anvndaren att kontrollera dess funktion. Ngra av de vanligaste
  argumenten r dessa: -Pskrivare anger vilken skrivare som skall
  anvndas, -h gr att ingen titelsida skrivs ut, -s skapar en symbolisk
  lnk istllet fr att kopiera filen till spool-katalogen (anvndbart
  fr stora filer) och -#nummer anger antal kopior som skall skrivas ut.
  Ett exempel p hur lpr kan anvndas r:



       $ lpr -#2 -sP dj thesis.txt




  Detta kommando skapar en symbolisk lnk till filen thesis.txt i spool-
  katalogen fr skrivaren dj, dr lpd tar hand om filen.  Dessutom
  skrivs en andra kopia av filen thesis.txt ut.

  Se lpr(1) fr en lista med alla alternativ som lpr frstr.


  2.3.  Att titta p skrivarkn med lpq



  Anvnd kommandot lpq, fr att titta p innehllet i skrivarkn.  Om
  det krs utan argument, visas standardskrivarens k.

  Utmatningen frn lpq r anvndbar till mycket.



       $ lpq
       lp is ready and printing
       Rank   Owner      Job  Files                            Total Size
       active mwf        31   thesis.txt                       682048 bytes





  2.4.  Att avbryta ett skrivarjobb med lprm



  En annan anvndbar finess hos en utskriftshanterare r mjligheten att
  avbryta ett skrivarjobb som r placerat i k. Anvnd lprm fr att gra
  det.



       $ lprm -




  Kommandot ovan avbryter alla skrivarjobb som gs av den anvndare som
  kr det.  Ett enstaka jobb kan avbrytas genom att frst ta reda p
  jobbets ID-nummer med lpq, och drefter ange det p kommandoraden till
  lprm. Till exempel skulle



       $ lprm 31




  avbryta jobb nummer 31 (thesis.txt) p standardskrivaren.


  2.5.  Att styra lpd  med lpc



  Programmet lpc anvnds fr att styra de skrivare som lpd kontrollerar.
  Du kan aktivera eller deaktivera en skrivare eller dess ker, frndra
  ordningen mellan jobb i en k samt erhlla en statusrapport ver
  skrivare och ker. lpc anvnds oftast nr flera skrivare r kopplade
  till en och samma dator.


       $ lpc




  Detta startar normalt lpc i ett interaktivt lge, i vilket det gr att
  ge kommandon till programmet. Du kan ocks ge lpc-kommandon direkt p
  kommandoraden:



       $ lpc status all




  En lista med tillgngliga kommandon finns p manualsidan till lpd, men
  hr ges ngra viktiga kommandon, som du br knna till. Om kommandot
  innehller ordet val, kan det efterfljas av ett skrivarnamn (lp,
  print, etc.) eller ordet all, vilket betyder alla skrivare.


    disable val -  gr att inga nya skrivarjobb kan placeras i k


    down val - deaktiverar denna skrivare


    enable val - tillter nya skrivarjobb att placeras i kn


    quit (eller exit) - avslutar lpc


    restart val - startar om lpd fr skrivaren


    status val - visar skrivarens status


    up val - slr p utskrift och startar lpd p nytt


  2.6.


  RedHats printtool

  Bara en kort kommentar hr angende RedHats frbluffande printtool-
  program.  Det verkar gra allt som ett magiskt filter gr. RedHat
  installerar redan mnga av de program, som utfr sjlva filtreringen.
  Jag beskriver hr hur mina skrivarinstllningar r under RH 4.0 med en
  HP LJ 4L ansluten till parallellporten (samma sak torde glla fr
  andra versioner av RedHat ocks).

    Bli root och plocka fram printtool (om du anvnde su, glmde du
     inte SETENV DISPLAY :0.0 och xhost +, eller?)


    Klocka p "Add" och vlj "OK" fr en lokal skrivare.


    Fyll i skrivarenheten (/dev/lp1 fr mig).



    Fyll i infiltret; vlj skrivartyp, upplsning och pappersstorlek
     (ljet4, 300x300 och letter).


    Vlj "OK" hela vgen tillbaka och starta om lpd.

     Precis som nr man pillar med en /etc/printcap fr hand, gr det
     att ha flera skrivardefinitioner fr varje fysisk skrivare. En fr
     annan upplsning, pappersstorlek etcetra.


  3.  Utskrift av filer


  Detta avsnitt innehller information om hur du skriver ut olika filer,
  som du kommer att komma i kontakt med i ett Linuxsystem.


  3.1.  Att skriva ut grafik


  Hur man gr fr att skriva ut grafikfiler beror dels p vilken typ av
  grafik som anvnds och dels p typen av skrivare. Matrisskrivare r
  oftast inte anvndbara i detta sammanhang, p.g.a. deras stt att
  hantera grafik p. Mjligen kan du, om skrivaren r kompatibel med en
  Epson eller IBM ProPrinter, konvertera filen till PostScript-format
  och drefter anvnda Ghostscript (se nsta avsnitt) fr att skriva ut
  den.

  Om du har en laserskrivare, blir saker och ting betydligt enklare,
  eftersom sdana vanligen r kompatibla med PCL. Detta ger dig ett par
  olika mjligheter.  Vissa program kan direkt gra om filer till PCL.
  Om s inte r fallet, kan program som NetPBM anvndas fr att
  konvertera till PCL. Slutligen kan du anvnda Ghostscript (se nsta
  avsnitt).

  Det bsta r att installera programpaket som NetPBM eller Ghostscript
  och anvnda ett s.k. magiskt filter (``magic filter'' p engelska) som
  tar hand om grafikfilerna automagiskt.


  3.2.  Utskrift av PostScript-filer



  Att skriva ut PostScript p en skrivare som har en inbyggd PostScript-
  tolk, r inte svrt; anvnd bara lpr, s skter skrivaren detaljerna.
  Vi andra, som inte har en PostScript-skrivare, fr vlja ett annat
  tillvgagngsstt. Lyckligtvis finns det program som frstr
  PostScript och kan verstta det till ett sprk som de flesta skrivare
  frstr. Troligen r det mest knda av dessa program Ghostscript.

  Ghostscripts uppgift r att verstta styrkoderna i en PostScript-fil
  till kommandon som skrivaren frstr.  Fr att skriva ut en fil med
  Ghostscript, kan du skriva ungefr shr:



       $ gs -dSAFER -dNOPAUSE -sDEVICE=deskjet -sOutputFile=\|lpr thesis.ps




  Observera att utmatningen frn Ghostscript faktiskt snds till lpr i
  exemplet ovan. Det beror p att flaggan sOutputFile anvnds.

  Ghostview r ett grnssnitt till Ghostscript fr X Window System.
  Detta program mjliggr frhandsgranskning av en PostScript-fil innan
  den skrivs ut.  Ghostview och Ghostscript kan bda hmtas frn
  <ftp://prep.ai.mit.edu/pub/gnu/>.


  3.3.  Att skriva ut PDF-filer





  Adobe har slppt en Acrobat-lsare fr Linux. Denna r tillgnglig p
  Adobes hemsida,  <http://www.adobe.com>. Dess fretrdare, xpdf, finns
  ven att tillg. Bda torde skriva till en PostScript-enhet.


  3.4.  Att skriva ut TeX-filer



  Ett av de enklaste stten att skriva ut TeX-filer, r att frst gra
  om dem till PostScript och drefter skriva ut dem med hjlp av
  Ghostscript. Fr att gra det, mste de frst konverteras frn TeX
  till ett format som kallas DVI (vilket str fr ``device
  independent''). Det grs med kommandot tex(1). Sedan konverteras DVI-
  filen till PostScript med dvips.  Detta ser ut som fljer, nr det
  skrivs in:



       $ tex thesis.tex
       $ dvips thesis.dvi




  Nu kan resultatet skrivas ut p s stt som beskrivits ovan.


  3.5.  Utskrift av filer som formateras med troff





       $ groff -Tascii thesis.tr | lpr




  eller, om du s vill,



       $ groff thesis.tr > thesis.ps




  Skriv sedan ut PostScriptfilen som ovan.

  (versttarens anmrkning: Om filen innehller svenska tecken, skall
  flaggan ``-Tlatin1'' anvndas.)


  3.6.  Att skriva ut man ualsidor





       $ man man | col -b | lpr




  Manualsidorna innehller frformaterad troff-data, s fetstil,
  understrykningar etc. mste tas bort. Kommandot "col" gr detta p ett
  trevligt stt, och eftersom vi snder utmatningen frn man direkt till
  ett annat program via ett rr, s krs inte more.


  4.  Diverse ting

  Detta avsnitt innehller information som inte finns ngon annanstans.


  4.1.  Att formatera fre utskrift


  D de flesta ASCII-filer ej r formaterade fr utskrift, kan det vara
  bra att formatera dem p ngot stt innan de skickas till skrivaren.
  Det kan t.ex.  innebra att placera titel och sidnummer p varje sida,
  stta marginaler, skriva texten med dubbelt radavstnd, formatera med
  indrag och/eller skriva texten i flera spalter. Ett vanligt stt att
  gra detta, r att anvnda en s.k.  frprocessor, som exempelvis pr.



       $ pr +4 -d -h"Doktorsavhandling, andra utkastet" -l60 thesis.txt | lpr




  I exemplet ovan tar pr innehllet i filen thesis.txt och hoppar ver
  de tre frsta sidorna (+4), stter sidlngden till 60 rader (-l60),
  anvnder dubbelt radavstnd (-d) och placerar texten
  ``Doktorsavhandling, andra utkastet'' verst p varje sida (-h).
  Utmatningen frn pr placeras s i skrivarkn av lpr. Se manualsidan,
  om du vill ha ytterligare information om pr.


  4.2.  Miljvariabeln PRINTER



  Alla kommandon som ingr i Linux utskriftshanterare accepterar flaggan
  -P.  Denna flagga tillter anvndaren att bestmma vilken skrivare som
  skall anvndas. Om skrivare inte anges, kommer utmatningen att skickas
  till standardskrivaren.

  Istllet fr att var gng behva ange skrivare, kan du stta
  miljvariabeln PRINTER till namnet p den skrivare du vill anvnda.
  Detta grs p olika stt i olika skal. I bash grs det med



       $ PRINTER="skrivar_namn"; export PRINTER



  och i csh, skriver du kommandot



       % setenv PRINTER "skrivar_namn"




  Dessa kommandon kan placeras i ditt loginskript (.profile fr bash,
  eller .cshrc fr csh), eller ges p kommandoraden.  (Se bash(1) och
  csh(1) fr ytterligare information om miljvariabler.)


  5.


  Svar p ofta stllda frgor


  F1.  Hur undviker jag ``trappstegseffekten'' (staircase p engelska)?


  S1.  ``Trappstegseffekten'' orsakas av det stt p vilket vissa
  skrivare vill att radslut skall markeras. Somliga skrivare vill ha
  radslut markerade med vagnretur/radmatning (DOS-varianten) istllet
  fr endast radmatning, som UNIX-system anvnder. Enklaste sttet att
  tgrda problemet r att underska om skrivaren kan vxla mellan de
  tv varianterna p ngot stt---antingen genom att ndra en DIP-
  switch, eller att skicka en kontrollsekvens i brjan av varje
  utskrift. Fr att gra det senare, mste du skapa ett filter (se F2).

  Ett snabbt stt att fixa det p r att anvnda ett filter p
  kommandoraden. Ett exempel r:



       $ cat thesis.txt | todos | lpr





  F2.  Vad r ett filter?

  S2.  Ett filter r ett program som lser frn standardinmatningen
  (stdin), bearbetar den inlsta datan och drefter skriver till
  standardutmatningen (stdout). Filter anvnds till mnga saker, bl.a.
  bearbetning av text.


  F3.  Vad r ett magiskt filter?

  S3.  Ett magiskt filter r ett filter som utfr olika saker beroende
  p filens typ. Om filen t.ex. r en textfil, skrivs den ut som
  vanligt. Om filen r en PostScript-fil, eller i ngot annat format,
  skrivs den ut p ngot annat stt (Ghostscript). Tv exempel p
  magiska filter r magicfilter och APSfilter.  En nackdel med dessa r
  att de ndvndiga programmen mste intalleras fre filtret.

  Anledningen till det r att filtret, nr det installeras, undersker
  vilka program som finns installerade (t.ex. Ghostscript---om det
  terfinns, vet filtret att PostScript kan hanteras). Filtret skapar
  drefter sig sjlv p grundval av de program som hittats:


    GhostScript

    TeX

    NetPBM

    jpeg-verktyg

    gzip


  F4.  Kommer Linux att kunna samarbeta med Windows utskriftshanterare?

  S4.  Kanske.  Skrivare som endast hanterar WPS-kommandon, kommer inte
  att understdjas av Linux. Skrivare som hanterar WPS- och andra
  kommandon (vilket exempelvis Canon BJC 610 gr) fungerar, s lnge de
  r instllda p ngot annat n WPS. Andra skrivare, som en del HP
  DeskJet 820C0i/Cse, kommer *inte* att fungera med Linux. Dremot kan
  Linux fungera som en skrivarserver (se Samba) fr Win95-datorer,
  eftersom Win95 har drivrutiner fr sdana skrivare.


  F5.  Vad r det hr fr jvla system? Jag kan inte skriva ut mer n
  sex sidor utan att f ``file too large''.

  S5.  En av instllningarna i filen /etc/printcap har att gra med den
  maximala storleken p en fil som skall skrivas ut. Standardvrdet r
  1000 block p disken (ca 500 k?). Vad gller PostScript-filer och
  liknande, innebr detta i storleksordningen 6--8 sidr (inklusive
  grafik). Lgg till fljande rad i skrivardefinitionen:


       mx=0




  Huvudsklet till begrnsningen r att den partition som spool-katalo
  gen finns p inte skall bli full. Det finns ett ytterligare stt att
  kringg begrnsningen, nmligen genom att lta lpr skapa en symbolisk
  lnk frn spool-katalogen till filen som skall skrivas ut. Du mste d
  komma ihg flaggan -s var gng du kr lpr.


  6.  Felskning

  I detta avsnitt behandlas ngra vanliga fel som kan uppkomma i samband
  med anvndning av utskriftshanteraren.

  Om skrivaren inte fungerar:

    Fungerar andra skrivarjobb? (problem med applikationen?)


    r lpd igng? (kontrollera med lpc) (print controller?)


    Kan root skicka ngot direkt till skrivaren?  (utskriftsrutinerna?)


    Kan du gra utskrifter frn DOS? (kabel-/skrivarproblem?)

     Svaren p dessa frgor kan hjlpa dig att finna en lsning.

  Skicka ytterligare frslag gllande detta avsnitt till
  <markk@auratek.com>.
  7.  Referenser


  Detta avsnitt innehller referenser vad gller Linux
  utskriftshanterare. Jag har frskt hlla avsnittet s inriktat p
  mnet som mjligt. Om du tycker att jag har glmt ngon viktig
  referens, s tveka inte att kontakta mig.

  Betnk fljande, innan du postar en frga till en USENET-grupp:

    Tar skrivaren emot skrivarjobb?  (Anvnd lpc(8) fr att kontrollera
     detta.)


    Kan du finna svaret p din frga i denna HOWTO eller Grant Taylors
     ``Printing HOWTO''?

  Om ngon av ovanstende frgor kan besvaras med ``ja'', kanske du
  skall tnka efter tv gnger innan du skickar frgan. Och nr du
  slutligen skickar frgan till en nyhetsgrupp, frsk d att f med all
  information som behvs. Frga inte bara ngot i stil med ``Jag har
  problem med lpr. Snlla, hjlp mig!'' Den typen av brev, kommer de
  flesta definitivt att hoppa ver. Ange ven vilken version av krnan
  du anvnder, p vilket stt felet intrffade och, om det finns, exakt
  det felmeddelande som systemet gav.


     Manualsidor



       cat(1)  sl samman och skriv filer


       dvips(1)  konvertera en DVI-fil frn TeX till PostScript


       ghostview(1)  Visa PostScript-dokument med hjlp av Ghostscript


       groff(1)  ``framsida'' till formateringssystemet groff


       gs(1)  Ghostscripttolk/-visare


       lpc(8)  styrprogram fr skrivarna


       lpd(8)  skrivardemon


       lpq(1)  program fr att titta p skrivarker


       lpr(1)  skriv ut i bakgrunden


       lprm(1)  ta bort jobb frn skrivarker


       pr(1)  konvertera textfiler fr utskrift


       tex(1)  textformaterings- och typpsttningsprogram

     USENET nyhetsgrupper



       comp.os.linux.*  varierande information om Linux


       comp.unix.*  UNIX-relaterade diskussioner


























































