  UMSDOS HOW-TO
  Jacques Gelinas, jacques@solucorp.qc.ca. Svensk
  versttning: Linus kerlund, uxm165t@tninet.se.
  v1.1, 13 November 1995. Svensk versttning, 27 juni 1998.

  Umsdos r ett filsystem till Linux. Det ger ett alternativ till
  ext2-filsystemet. Dess huvudsakliga ml r att stadkomma enklare
  samexistens med MS-DOS genom att dela p samma partition.  Detta doku
  ment frklarar first hur du kan anvnda Umsdos med olika konfigura
  tioner och frklarar sedan dess funktion och frsker att ge en del
  information som lter dig bestmma om det r ett bra alternativ fr
  dig (se UMSDOS-WHY-TO p slutet).
  ______________________________________________________________________

  Innehllsfrteckning



















































  1. UMSDOS: Var finns det?

     1.1 Historia
     1.2 Tillgnglighet
     1.3 Distributioner som stdjer det
     1.4 Hemsida
     1.5 Teknisk dokumentation
     1.6 Vem skrev det
     1.7 versttarens anmrkningar

  2. Umsdos som din rotpartition

     2.1 Begreppet pseudo-rot
     2.2 Saker som r bra att veta om pseudo-roten

  3. Andra saker om att anvnda

     3.1 Monteringsalternativ
     3.2 Hur du anger standarder (defaults) fr roten
     3.3 Att swappa eller inte swappa

  4. Hur du bootar ett Umsdos-system

     4.1 Loadlin
     4.2 Frn en diskett
     4.3 LILO
     4.4 Hur du kan defragmentera en
     4.5 Avancerade trick

  5. Grundlggande principer

     5.1 Inledning
     5.2 (EM
     5.3 Katalogpromovering (directory promotion)
     5.4 Hur du promoverar:
     5.5 Att anvnda
     5.6 Hur du nedgraderar
     5.7 Men filer som skapats under en

  6. Installering/AV-installering och ngra trick

     6.1 Pseudo-rotens
     6.2 Frbereda
     6.3 Se till s att
     6.4 Oops releasing pseudo root ...
     6.5 Hur du AV-installerar ett
     6.6 Flytta ett
     6.7 Om att installera 50

  7. Skapa en

  8. UMSDOS-WHY-TO

     8.1 Mlet med
     8.2 Vem behver det?
     8.3 Prestanda


  ______________________________________________________________________

  1.  UMSDOS: Var finns det?





  1.1.  Historia

  Umsdos-projektet startades 1992 och gjordes tillgngligt p ntet, som
  en patch, januari 1994. Det inkluderades som standard i
  krndistributionen i juli, frn och med krna 1.1.36.

  Umsdos tog tidigt in i Slackware-distributionen, faktiskt redan innan
  det togs med i den officiella krnan.

  Umsdos brjade frbttras med version 1.1.60 av krnan. Dess prestanda
  har gjorts mycket bttre, speciellt fr skrivning. Sedan 1.1.70 r det
  terigen stabilt.

  En stor bugg fixades i Linux 1.2.2. Denna bugg hade orsakat en hel del
  problem fr anvndare nda sedan brjan (en fil kunde utan frvarning
  byta namn, vilket gjorde att man kunde tro att den frsvunnit).
  Slackware 2.2 distribueras med version 1.2.1 av krnan och har allts
  denna bugg.


  1.2.  Tillgnglighet

  Det r tillgngligt som en patch fr 1.0.x av krnan. Det r inbyggt i
  Linux 1.2. Det kan kompileras in i krnan eller laddas som en modul.
  Fr tillfllet r det s att om du vill ladda umsdos som en modul, s
  mste du ven anvnda MS-DOS fs som en modul. Det beror p en
  begrnsning i modulsystemet (vissa symboler exporteras endast nr
  drivrutinerna r installerade som modules).


  1.3.  Distributioner som stdjer det

  S hr lngt tror jag endast att det r Slackware som stdjer det. Jag
  har skert fel, s skicka mig information om detta s att jag kan
  rtta till det.


  1.4.  Hemsida

  Hemsidan fr Umsdos r sunsite.unc.edu. Titta i katalogen
  /pub/Linux/system/Filesystems/umsdos.


  1.5.  Teknisk dokumentation

  Det finns ganska mycket dokumentation om hur Umsdos fungerar internt.
  Det r tillgngligt bde i HTML- och text-format p samma stlle som
  verktygen.

  Vad jag vet s r HTML-versionen inte tillgnglig online p ngon
  webb-sajt. Du mste ladda ner det, packa upp det och lsa det p din
  egen maskin.


  1.6.  Vem skrev det


  Jacques Gelinas jacques@solucorp.qc.ca


  1.7.  versttarens anmrkningar

  Om du kommit s hr lngt s har du skert mrkt att det r ett tag
  sedan det hr dokumentet uppdaterades. Jag har dock valt att verstta
  allt som det str och inte frskt gra ngot mer aktuellt. Det torde
  dock vara ganska uppenbart fr lsaren att en del frndringar har
  skett sedan detta dokument skrevs och t.ex. s br man inte behva
  oroa sig speciellt mycket fr den bugg som nmns ovan, eftersom den
  rttades till redan i Linux 1.2.2. Det grundlggande informationen
  torde dock fortfarande vara av intresse fr de som r intresserade att
  lra sig ngot om Umsdos och/eller installera det.

  Om du har ngra anmrkningar att gra p versttningen, s skicka ett
  e-brev till mig: uxm165t@tninet.se. Om du fr in ndringar i texten,
  s var vnlig gr det i SGML-versionen, om du tnkt skicka det till
  mig. Det gr naturligtvis ven bra med diff-filer.

  Uppdaterade dokumentet 13/11-98, genom att byta ut versttningen av
  "permissions" till "rttigheter", istllet fr det smre "tilltelser"


  2.  Umsdos som din rotpartition



  2.1.  Begreppet pseudo-rot

  Med Umsdos kan Linux installeras p en vanlig DOS-partition. Linux
  installeras d som ett andra (eller tredje) operativsystem p den
  partitionen. Fr att undvika namnkollisioner (det kanske redan finns
  en bin- eller tmp-katalog p enheten C: redan) anvnder Umsdos ett
  smart trick: pseudo-roten.

  Alla Linux-filer installeras i en underkatalog i DOS som kallas linux,
  generellt C: LINUX. Den normala katalogstrukturen fr Linux/Unix lggs
  in dr. S du fr:


    C:\LINUX\BIN

    C:\LINUX\ETC

    C:\LINUX\LIB

    C:\LINUX\ROOT

    C:\LINUX\SBIN

    C:\LINUX\TMP

    C:\LINUX\USR

    C:\LINUX\VAR

  Nr Umsdos bootar s letar det efter en katalog, linux, och sedan
  /linux/etc. Om den existerar s aktiveras pseudo-rotlget.

  Fr det mesta stter pseudo-rotlget partitionens rot till C:\\LINUX,
  vilket resulterar i den vanliga katalogstrukturen fr Unix:


    /bin

    /etc

    /lib

    /root

    /sbin


    /tmp

    /usr

    /var

  Till denna lista lgger det till en ny katalog som heter DOS. Denna r
  en virtuell katalog.


  2.2.  Saker som r bra att veta om pseudo-roten


    Detta lge kan endast sttas under bootningen. Det finns inget stt
     att stta det med mount-kommandot.

    Denna mekanism r endast ett annat stt att se p ett vanligt
     Umsdos-filsystem. Detta innebr att en partition som normalt
     anvnds som rotpartition kan monteras som vanligt. Inga pseudo-
     roteffekter kommer upptrda.

     Om du t.ex. bootar Linux med en rddningsdisk och monterar din
     vanliga rotpartition p /mnt, s kommer du finna alla dina vanliga
     Linuxpartitioner i /mnt/linux/bin, /mnt/linux/etc osv.



  3.  Andra saker om att anvnda Umsdos



  3.1.  Monteringsalternativ

  Du kan anvnda samma monteringsalternativ som till MS-DOS-filsystemet.
  Alternativet conv= r tveksamt i ett Umsdos-system. Jag freslr att
  du undviker det. De alternativ du oftast kommer vilja anvnda r:


    uid=

    gid=

    umask=

  Kom bara ihg att Umsdos behandlar "non promoted" kataloger p samma
  stt som MS-DOS-filsystemet. Alternativen ovan kommer tillmpas
  globalt p alla "non promoted" kataloger. uid anger vem som r gare
  som standard (default owner), gid anger standardgruppen och umask
  anger standardrttigheterna.


  3.2.  Hur du anger standarder (defaults) fr roten


  umssetup skapades fr att ge mjlighet att d systemet r igng kunna
  ange standardgarskap fr rotpartitionen. Till andra Umsdos-
  partitioner kan monteringsalternativ eller umssetup anvndas. Att
  lagra monteringsalternativen i /etc/fstab r det bsta stter fr
  icke-rotpartitioner. Hr r ett exempel. Lgg in detta i
  /etc/rc.d/rc.S:



               /sbin/umssetup -u jack -g group -m 0755 /


  3.3.  Att swappa eller inte swappa


  Att anvnda en swapfil r vanligtvis lngsammare n att anvnda en
  swappartition. Det r dock mera flexibelt. Du kan skapa en swapfil p
  en Umsdos-partition p samma stt som du kan gra det i vilket annat
  filsystem fr Linux som helst. Fr att t.ex. skapa en 8 MB stor
  swapfil i rotkatalogen:



               dd if=/dev/zero bs=1024k count=8 of=/swap
               mkswap /swap 8192
               sync
               swapon /swap




  S fort det r gjort kan du lgga till fljande rad i /etc/fstab:



               /swap   swap    swap    default




  Swapfilen kommer d aktiveras varje gng du bootar om. (Det finns
  vanligtvis en "swapon -a" i /etc/rc.d/rc.S.)



  4.  Hur du bootar ett Umsdos-system



  4.1.  Loadlin


  Paketet lodlin15.tgz finns tillgngligt p sunsite.unc.edu i
  /pub/Linux/system/Bootutils. Detta verktyg r speciellt lmpat fr att
  boota ett Umsdos-system. Fr det mesta r allt du behver gra:



       Boot DOS
       C:>loadlinx zimage root=D:




  dr zimage r en vanlig krnfil (komprimerad), vilken helt enkelt
  kopierats in ngonstans p DOS-driven. D: r DOS-enheten dr du har
  installerat Linux.


  4.2.  Frn en diskett


  Att boota ett Umsdos-system frn en diskett r inte annorlunda n att
  boota ett Ext2-system. Du behver en zImage-fil (krna) som r
  instlld fr att hitta din Umsdos-rotpartition. Detta stadkoms
  vanligtvis med kommandot rdev. Fljande sekvens kommer initialisera en
  zImage och lgga den p en diskett:

       rdev zImage /dev/hda1
       rdev -R zImage 0
       dd if=zImage bs=8192 of=/dev/fd0




  Om det hr ser frvirrande ut, formattera bara en bootningsbar DOS-
  diskett och lgg in fljande komponenter p den:


    loadlin.exe

    loadlinx.exe

    zimage

  Och stll in autoexec.bat s hr:



       loadlinx zimage rw root=C:





  4.3.  LILO


  LILO, den officiella bootladdaren fr Linux kan ocks anvndas fr att
  boota ett Umsdos-system. Jag har dock ingen erfarenhet av det. Det ska
  funka frn version 1.1.60. Var vnlig skicka mig ett e-brev om du vet
  ngot om detta.


  4.4.  Hur du kan defragmentera en Umsdos -partition

  Detta kan gras med ett populrt DOS-verktyg. Det r inget speciellt
  med filer som producerats av Umsdos. Och Umsdos frvntar sig inget
  speciellt (katalogstruktur, ordningen p katalogerna osv.)  frn
  filsystemet under sig.

  Vad jag vet s finns det inget Linux-program fr att stadkomma detta.


  4.5.  Avancerade trick

  Umsdos r beroende av --linux-.---, vilket r beroende av DOS-
  katalogen. Vissa anvndare kanske vill experimentera lite. Verktygen
  udosctl finns med i umsdos_progs-paketet (vilket innehller umssync
  och umssetup) och tillter dig att utfra grundlggande
  katalogoperationer (lista, ta bort) oberoende av --linux-.--- och DOS-
  katalogen.



  5.  Grundlggande principer



  5.1.  Inledning


  Umsdos frvandlar (map) Linux-filer direkt till MS-DOS-filer. Detta r
  en envgsomvandling. Filernas innehll pverkas inte alls. Umsdos
  bearbetar endast namnen. Fr speciella filer (t.ex. lnkar och andra
  enheter) anvnder det speciella metoder.

  Fr varje katalog finns det en fil som heter --linux-.---.



  5.2.  Umsdos  kan erstta MS-DOS -filsystemet.


  Du kan tnka p Umsdos som ett generellt tillgg till Linux MS-DOS-
  filsystem. Denna frmga och flexibilitet skapar mycket frvirring
  angende Umsdos. Varfr? Testa ett montera en nyformatterad DOS-
  diskett p detta stt:



       mount -t umsdos /dev/fd0 /mnt




  Och gr detta:



       ls / >/mnt/LONGFILENAME
       ls -l /mnt




  Du fr fljande resultat:



       -rwxr-xr-x   1 root     root          302 Apr 14 23:25 longfile




  S lngt verkar det inte som om Umsdos-filsystemet gr mycket mer
  (eller inget alls mer) n det vanliga MS-DOS-filsystemet under Linux.

  ???


  5.3.  Katalogpromovering (directory promotion)


  Inte speciellt imponerande hittills. Tricket r som fljer. Om en DOS-
  katalog inte r promoverad kommer den av Umsdos behandlas p samma
  stt som en i MS-DOS-filsystemet. Umsdos anvnder en speciellt fil i
  varje underkatalog fr att stadkomma versttningen mellan de utkade
  funktionerna (lnga namn, garskap osv.) som Umsdos har gentemot DOS-
  filsystemet. Denna fil syns inte fr Umsdos-anvndare, men r synlig
  nr du bootar DOS. Fr att undvika att utan anledning fylla upp DOS-
  partitionen med dessa filer (--linux-.---) s r denna fil nu valfri.
  Om den inte finns dr s beter sig Umsdos som MS-DOS.

  Nr en katalog promoveras s kommer varje efterfljande tgrd utfras
  med den fulla semantik som vanligtvis r tillgnglig fr Unix- och
  Linux-anvndare. Alla underkataloger kommer ven att promoveras i det
  tysta.


  Denna funktioner lter dig dela upp din DOS-partition mellan DOS- och
  Linux-grejer p ett logiskt vis. Det r viktigt att frst att de dr
  --linux-.----filerna tar upp en del utrymme (vanligtvis runt 2k per
  katalog). DOS anvnder vanligtvis ganska stora kluster (s stora som
  16k fr en partition p 500 meg), s att undvika att stoppa in
  --linux-.--- verallt kan bespara dig en hel del problem.


  5.4.  Hur du promoverar: /sbin/umssync


  En katalog kan promoveras nr som helst med hjlp av /sbin/umssync.
  Det kan anvndas nr som helst. Fr att upgradera en katalog, utfr
  fljande:


    Skapa en --linux-.---.

    Etablera en relation mellan --linux-.--- och katalogens nuvarande
     innehll.

  /sbin/umssync behller eventuella redan existerande
  --linux-.----filer. Det skapar inte en ny varje gng. Det lgger bara
  till nya poster i dem (filer som skapats under en DOS-session). Det
  tar ocks bort filer som inte lngre existerar frn --linux-.---.
  umssync tar sitt namn frn just denna funktion: det synkar
  --linux-.--- med den underliggande DOS-katalogen.


  5.5.  Att anvnda /sbin/umssync  under bootningen


  Det r en bra id att lgga in ett anrop till /sbin/umssync p slutet
  av din /etc/rc.d/rc.S om det inte redan finns dr. Fljande kommando
  duger p de flesta system:



       /sbin/umssync -r99 -c -i+ /




  Argumentet -c frhindrar umssync frn att att promovera kataloger. Det
  gr att det bara uppdaterar befingliga --linux-.---.

  Detta kommando r anvndbart om du gr ngot med Linux-katalogen under
  en DOS-session. Linux har inget bra stt att ta reda p om en katalog
  har modifierats av DOS, s Umsdos kan inte automatiskt kra umssync
  nr det behvs.


  5.6.  Hur du nedgraderar


  Ta bort --linux-.----filen frn DOS. Du kommer ngra dig.



  5.7.  Men filer som skapats under en DOS -session d?


  Om du inte kr umssync p en katalog dr filer har lagts till eller
  tagits bort av DOS, s kommer du stta p ngra problem:


    Det kommer inte krascha ditt system eller skapa stora problem, bara
     irritation :-)

    Filer skapade av DOS.

    De kommer inte synas under Linux.

    Nr du frsker skapa en fil med samma namn kommer du f
     felmeddelanden som talar om att filen redan existerar.

    Detta skapar mer frvirring n verkliga problem. Det skadar inte
     ditt filsystem.

    Filer som raderats av DOS kommer inte att skapa ngra problem.
     Umsdos kommer mrka frnvaron frsta gngen det frsker komma t
     dem. Ett meddelande kommer visas (och vanligtvis skrivas till
     /var/adm/syslog).


  6.  Installering/AV-installering och ngra trick

  Installeringen av ett Umsdos-system skiljer sig inte mycket frn
  installeringen av ett vanligt (ext2-baserat) Linux-system.

  Det finns tv huvudsakliga skillnader.


  6.1.  Pseudo-rotens  /mnt/linux

  De vanliga stegen i en installering r:


  1. Ange en partition med fdisk och formattera den.

  2. Montera den som /mnt relativt rot-disketten.

  3. Kopiera alla paket till /mnt.

  Med Umsdos behvs inte steg 1 (var inte syftet med Umsdos att man
  skulla slippa formattera om?).

  Det r mjligt att installera ett Umsdos-system genom att helt enkelt
  kopiera alla paket till /mnt. Detta fungerar helt skert. Men det
  kommer skapa en bunt underkataloger i din rotkatalog under DOS (C:)
  och det kommer du inte gilla. Detta r anledningen till att alla
  Umsdos-installationer innehller pseudo-roten. Detta r den
  huvudsakliga skillnaden gentemot en vanlig ext2- och en Umsdos-
  installering: alla filer kopieras till /mnt/linux.


  6.2.  Frbereda /mnt/linux

  /mnt/linux r inte en vanlig katalog. Den mste promoveras s att den
  kan hantera Linux lnga filnamn och speciella filer (lnkar, enheter).
  Stegen som krvs fr att konfigurera /mnt/linux r:


  1. mkdir /mnt/linux

  2. umssync /mnt/linux

  Det var allt!




  6.3.  Se till s att /mnt/linux  r korrekt konfigurerad

  ven om konfigureringen av /mnt/linux r ganska enkel s finns det
  mnga installeringspaket som gr fel. Hur kommer det sig?

  Det strsta installeringsproblemet kommer frn ett ickekompatibelt
  umssync-program. Umsdos har uppdaterats i Linux 1.1.88 (kan inte
  kommer ihg exakt) och ett fel upptcktes i umssync. Fr att undvika
  frvirring i Linux-samhllet s bestmdes det att kompatibilitetsnivn
  skulle hjas fr alla Umsdos-verktyg. Gamla versioner av verktygen r
  helt enkelt inte tilltna.

  Det verkar som om mnga distributioner inte uppdaterade sina umssync
  p installeringsdisketterna.

  Det finns fortfarande mnga sdana distributioner dr ute.
  Nettoresultatet r att katalogen /mnt/linux inte promoveras alls och
  kommer att korta av lnga filnamn och inte tillta specialfiler.

  Det r mjligt att testa detta vldigt tidigt under installeringen fr
  att ta reda p om ngot gtt snett. Tack vare pseudokonsoll-mekanismen
  i Linux s kan du utfra detta utan att lmna installeringsprogrammet.
  Utfr fljande steg:


  1. Tryck Alt-F2 (Alt-tangenten p samma gng som F2-tangenten).

  2. Logga in som root.

  3. cd /mnt/linux

     Om detta misslyckas s har du frskt fr tidigt. Ett bra tillflle
     att gra detta r under slutet av paketvalet.

  4. >TOTO

  5. ls -l

     Du br se en tom fil, TOTO med stora bokstver. Om du ser den med
     stora bokstver s har ngot gtt snett. Frsk utfra umssync-
     steget igen. umssync kan anvndas om och om igen utan problem.

     umssync .

     Om det ger ett felmeddelande s kan du frska med TOTO-testet
     igen. Om TOTO dyker upp som det ska s r allt bra. Ngot r
     konstigt i denna installering, men spara den bara.

  6. Tryck Alt-F1 fr att komma tillbaks till installeringsskrmen.

  Om testet misslyckas s r den bsta lsningen att skaffa en ny
  rotdiskett fr installeringen. Du kan vanligtvis fixa rotdisketten
  genom att installera en nyare version av umssync. Det r inte svrt,
  men det krver att du har ett fungerande Linux-system. Du behver bara
  montera rotdisketten och erstta det gamla umssync med det nya.


  6.4.  Oops releasing pseudo root ...

  De flesta Umsdos-installeringar som misslyckas gr det med genom att
  skriva ut detta meddelande. Detta r inte en bugg i Umsdos ven om
  meddelandet ser konstigt ut. Hr r de knda orsakerna:


    Den vanligaste

     Slackware-installeringen frsker konfigurera en swapfil vldigt
     tidigt under installeringen. Fr att gra detta s ber det dig
     vlja en partition (dos-drive), varp det monterar den och skapar
     en swapfil.

     Nr du installerar ett Slackware-system s mste du vlja vilken
     partition det ska installeras p innan installeringen. D monteras
     vanligtvis DOS-partitionen p /mnt, en /mnt/linux-katalog skapas
     och umssync krs p den.

     Det r hr de flesta problemen uppstr. De flesta anvndare glmmer
     helt enkelt steget "setup target partition" och gr direkt till
     resten av installeringen. Eftersom /mnt redan r monterad s
     upptcks inte detta fel. Detta innebr att /mnt/linux inte skapades
     p ett korrekt stt (promoverades inte). Inga specialfiler, lnkar
     och lnga filnamn kan skapas p ett korrekt stt.


    Felaktigt umssync-program

     /mnt/linux blev felaktigt konfigurerad. Detta orsakas vanligtvis av
     ett felaktigt umssync-program p rotdisketten.


    Gammal bugg i umsdos

     Det fanns en bugg i Umsdos innan Linux 1.2.2. Pseudo-rotlget kunde
     inte aktiveras ordentligt om filen /etc/init fattades. init finns
     nu i /sbin. Du kan fixa detta genom att skaffa en nyare krna.
     Detta rekommenderas eftersom ven en annan bugg upptcktes och
     fixades till 1.2.2.

     Om du inte kan uppgradera, gr fljande


     1. Boota frn installeringsdisketten.

     2. Logga in som root.

     3. mount -t umsdos /dev/hdXX /mnt dr /dev/hdXX r din DOS-
        partition.

     4. cd /mnt/linux/etc

     5. ln -s ../sbin/init init

     6. cd /

     7. Ctrl-Alt-Del

     8. Boota din Umsdos p vanligt stt.

  Tyvrr s kan de tv frsta (installeringsproblemen) leda till en
  totalt oanvndbar installation. Avinstallera det (se nsta avsnitt)
  och installera igen.



  6.5.  Hur du AV-installerar ett Umsdos -system

  En trevlig sak med Umsdos och dess pseudo-rotmekanism r att du kan
  AV-installera det utan ngra problem. Du bootar bara DOS och tar bort
  linux-katalogen rekursivt. Det r allt. Umsdos krver ingen speciell
  drivrutin i config.sys, ej heller skapas ngot speciellt utanfr
  linux-katalogen.

  6.6.  Flytta ett Umsdos -system till en annan DOS -enhet

  Detta kan gras antingen frn Linux eller frn DOS. Du behver bara
  rekursivt kopiera linux-katalogen frn en enhet till en annan. Nr du
  gjort det kommer du bli tvungen att modifiera bootningsmekanismen
  (oftast loadlin-kommandot) och din /etc/fstab-fil.

  Umsdos kan existera p vilken DOS-enhet som helst. Det r inte
  ndvndigt att installera det p C:-enheten, ej heller r det viktigt
  att ha det p den frsta hrddisken. Det spelar ingen som helst roll.

  Man kan faktiskt ha flera Umsdos-system p olika enheter, fr att
  experimentera.


  6.7.  Om att installera 50 Umsdos -systems.

  Vad skulle du sga om att installera en bunt Linux-system p nolltid?

  Umsdos-system lever i en DOS-vrld. Du kan utnyttja detta om du vill
  installera Linux p ett enkelt stt.

  Du kan installera och konfigurera ett Umsdos-system p din sajt. Nr
  du r njd med instllningarna och de olika paketen du valt s kan du
  boota DOS och kopiera hela linux-katalogen till din DOS-filserver. Den
  gr du till en annan DOS-maskin och kopierar filerna p ntverkets
  hrddisk till den lokala hrddisken. Det r allt. Sen r det bara att
  modifiera boot-skalprogrammet (Loadlinx och kra.

  Med minimala frndringar (vrdnamn (host name), IP-nummer) kan vem
  som helst installera ett Linux-system p ngon minut.

  Intresserade lsare br notera att man kan installera Linux-system
  genom att kopiera redan fungerande system ven med andra Linux-system,
  inklusive ext2-baserade.

  En av de trevliga sakerna med Linux r att det inte finns ngra dolda
  filer som mste installeras med ngot magiskt installeringsprogram.



  7.  Skapa en Linux -avdelning p en DOS -partition

  Umsdos kan vara anvndbart ven fr anvndare av ext2 (Linux eget
  filsystem). Detta r en vanlig situation:


    Eftersom Linux r din favorit bland operativsystem, s brjar din
     Linux-partition bli full.

    Din DOS-partition samlar damm och r halvfull.

    Pltsligt tar utrymmet slut p ext2-partitionen.

    Du r fortfarande inte sker p om du vill gra dig av med DOS.

  Umsdos kan mycket vl rdda dig hr. Du kan skapa en Linux-katalog p
  DOS-partitionen och anvnda den utan fr Linux utan begrnsningar. Lt
  oss t.ex. frestlla oss att du vill skapa en katalog som heter
  "extra" p din C:-enhet. Du vill att denna katalog ska bete sig som en
  vanlig Linux-katalog. Gr fljande (frutsatt att C: r /dev/hda1):





  mkdir /c
  /sbin/mount -t umsdos /dev/hda1 /c
  mkdir /c/extra
  umssync /c/extra




  Du mste vara root fr att gra detta.

  Om du konfigurerar /etc/fstab fr att gra detta s kommer du alltid
  ha tillgng till /c/extra-katalogen.


  8.  UMSDOS-WHY-TO

  Att frklara hur du installerar och anvnder ett Umsdos-system r inte
  tillrckligt. De flesta vill ven ha rd om huruvida de ska anvnda
  Umsdos eller ej.


  8.1.  Mlet med Umsdos

  Mlet med Umsdos var att gra installeringen av Linux enklare. Ett
  annat ml vara att gra AV-installeringen enklare. Idn var att bidra
  till spridningen av Linux. Att installera ett nytt operativsystem p
  ett system r alltid jobbigt. OS/2 frorenar t.ex. grna rotkatalogen
  p din C:-enhet med en massa nya kataloger. Om du r lika smart som
  jag s kommer det ven att radera dina config.sys- och autoexec.bat-
  filer :-(

  Umsdos pseudo-rotfunktion undviker denna ovlkomna invasion. Linux kan
  AV-installeras utan sidoeffekter.


  8.2.  Vem behver det?

  Om du har en liten hrddisk s lter dig Umsdos dela utrymmet mellan
  DOS och Linux. En hrddisk p mindre n 300 meg r enligt mig en liten
  hrddisk. Denna sikt r baserad p storleken av de olika paketen i
  dagslget. En populr ordbehandlare kan ta upp s mycket som 70
  megabyte om du vljer att installera allt.

  Om du har en strre hrddisk s br du fundera p att skapa en Linux-
  partition med ext2-filsystemet. Ext2 anvnder mindre kluster n DOS
  (faktiskt 1k), s att installera det gr att mnga sm filer ter upp
  mindre utrymme n en Umsdos-partition.


  8.3.  Prestanda

  Fljande funkter gller om Umsdos, jmfrt med ext2:


    Att jobba med kataloger r snabbare med ext2. Detta beror p att
     Umsdos mste ta hnsyn till sin dubbla kataloguppsttning.

    Att jobba med filer (lsning och skrivning) r antagligen snabbare
     med Umsdos n ext2. Detta beror p FAT-filsystemets enkelhet. FAT
     r filsystemet som anvnds av DOS.

     Observera att denna enkelhet kan innebra vissa nackdelar:


    Det maximala antalet filer eller kluster r 65000 per partition.
     Detta innebra ven att en partition p 500 megabyte kommer ha
     kluster p 16k. Med andra ord s kommer en fil som bara r en byte
     stor ta upp 16k hrddiskutrymme.

    Allt kontrolleras av FAT som ligger i brjan p hrddisken. DOS-
     filsystemet r antagligen mer srbart p grund av detta.

    Inget grs fr att undvika fragmentering av filer. Ett Umsdos-
     system anvnds vanligtvis p en arbetsstation fr en anvndare. I
     s fall spelar detta ingen strre roll. P ett fleranvndarsystem
     kommer filer spridas ver hela hrddisken, vilket gr
     tillgngstiden fr filer lngre.

    Symboliska lnkar lagras i vanliga filer. Om du tnker anvnda
     mnga sdana s kommer du upptcka att Umsdos anvnder en hel del
     hrddiskutrymme, jmfrt med ext2.



















































